Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1941
Vinterfälttåget har alla år varit mest givande för vårt direkt
andliga arbete, octh detta år utgjorde intet undantag. Det kämpades
hårt vid alla landets kårer, och kampen ledde till seger —
många själar togos till fånga för Jesus Kristus, soldater invigdes under
armébaneret, och vår skara förökades.
Världsläget hade gjort sig påmint också i vårt land, det rådde under
vintern mycken arbetslöshet och stor nöd. Detta hade våra ledare
förutsett, och det var därför de igångsatt Frälsningsarméns landsinsamling,
som omtalades i förra kapitlet. Insamlingens organisation utbyggdes
undan för undan, och dess verksamhet fick en väldig omfattning. Pressen
ställde sig ytterst välvilligt mot företaget, skrev om det, lät
postgiroblanketter följa med i tidningarna o. s. v. I städer och andra samhällen
bildades lokalkommittéer för insamlingen, och i dessa läto sig
landshövdingar, borgmästare, stadsfullmäktigeordföranden, ledande
fackföreningsmän och andra inflytelserika personer inväljas. Fester och
möten av olika slag höllos under medverkan av platsernas främsta
talare och sång- och musikkrafter.
Vi kunna inte neka oss nöjet att återge brottstycken ur tal och
tidningsartiklar, som höllos och skrevos för Frälsningsarméns
landsinsamling 1940—1941.
Vid en musikfest i Staffans kyrka i Gävle talade landshövding
Rickard Sandler och yttrade bl. a.:
Jag har tidiga barndomsintryck av Frälsningsarméns framträdande här i
landet. Jag har sett den i främmande länder, i London inför Hyde Parks
improviserade församlingar, på gatumöten i Genève, i krigets Finland, där jag mötte
den på mer än en riskabel plats. Av dess yttre uppträdande har hos mig som
mera väsentligt än andra periferiska intryck alltid stannat kvar förnimmelsen av
frimodighet, tapperhet och förtröstan. Dessa äro egenskaperna hos en god soldat.
Vi ha alla behov av att äga dem, och mer än eljest i den vanskliga tid som
blivit vår.
Då jag sett den lilla truppen under sin fana stillsamt marschera en gata fram,
begapad om icke bespottad av trottoarens folk, har jag ofta gjort reflexionen:
det behövs lika mycket mod för att möta löjet som för att möta faran. Det har
nog hänt många med mig att vi hamnat i Runebergs betraktelse över vad Lotta
Svärd fick tåla och slutat med hans "och något tålte hon skrattas åt men mera
578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
