Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942 - 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frälsningsarmén i Sverige 1932—1942
länder, som hur deras öden skiftat, dock bägge äro vår fästnings yttersta bastioner.
De rösterna få vi heller inte slå dövörat till för. Men det gäller att det ena göra
och det andra icke låta — att hjälpa våra bröder i Norden, så gott vi kunna, men
för det ej göra oss en ursäkt att vi inte kunna hjälpa hemma.
Frälsningsarmén har under hela sin existens som kår betraktad varit en
fästnings-besättning, stridande mot nödens belägring av de små och fattiga i samhällets
utkant. Armén har alltid och med förkärlek sökt upp de armaste och de mest
betungade, dem som många andra hjälpaktioner aldrig kunna komma åt.
Bertil Malmberg gjorde följande uttalande i Göteborgs-Posten:
Vi ha många filantropisk-sociala organisationer i Sverige, vilka var för sig
utföra ett betydelsefullt arbete i kampen mot nöd och umbäranden, mot förskyllt
och oförskyllt lidande och dåliga miljöinflytelser. Men jag tror icke att man gör
någon av de övriga stora hjälpgrupperna orätt, om man säger att ingen av dem
har Frälsningsarméns förutsättningar att nå både de djupaste skikten i samhället
och de vidaste kretsarna. Det är icke bara det att Frälsningsarmén har en så
ojämförlig erfarenhet, att den vet var det sannskyldiga eländet finns, den bittraste
nöden, den allra naknaste fattigdomen i både andlig och materiell bemärkelse —
det är också det att den tillämpar så radikalt praktiska och okonventionella
metoder, att den förfogar över en sådan fond av icke bara sociologiskt utan även
psykologiskt vetande i fråga om de människokategorier det här gäller att bistå och
att den med sin känsla för det allmänneliga lidandet lyckats förena en sällsynt
förståelse för de individuella fallen. Den som önskar göra något gott för sina
medmänniskor och detta på det mest effektiva sättet har i Frälsningsarmén en
förmedlande instans, som med enastående sakkunskap och med den objektivitet
som är den verksamma kärlekens kan göra varje offer fruktbärande och
väl-signelserikt.
Vid början av året kunde vårt ångkök i Stockholm fira minnet av sin
femtioåriga tillvaro. Stridsropet skriver härom:
Då general William Booth hade sitt farvälmöte vid kongressen 1891, togs en
kollekt upp för startandet av ett ångkök i Stockholm. Kollekten uppgick till
omkring 900 kronor, en efter dåvarande förhållanden stor summa, och bland dem
som gladde sig över denna gåva var säkerligen dåvarande kapten Anders Grewéll
den gladaste, ty han visste vad detta skulle betyda för hans arbete bland hamnarnas
folk i Gamla stån. Matservering hade kapten Grewéll då redan bedrivit sedan
någon tid tillbaka. Han hade köpt sill och potatis och lagat till detta efter till
buds stående möjligheter, och hans vänner i härbärget hade ätit i logementen,
innan de begivit sig ut till arbetet eller sökandet efter arbete. Och de av livets
kalla vindar isade hjärtana började tina upp. Den som bjöd på en varm bädd och
ett mål mat utan varje tecken på beräkning måste mena något särskilt.
Det var en stor dag i denna i sitt slag epokgörande verksamhet, då den första
måltiden den 16 januari 1892 serverades efter den enkla men vederhäftiga
matsedeln :
Frukost: Stekt sill och potatis 10 öre. Te 2 öre.
Middag: Stekt fläsk och bruna bönor samt sviskonsoppa 25 öre. Ärter och fläsk
10 öre.
Kvällsmat: Risgrynsgröt och mjölk 10 öre.
Det skulle smakat vem som helst att få sätta sig ned och äta efter den
matsedeln utan kuponger och med väl tilltagna portioner: ärter fick man en liter,
och grötportionen var lika stor.
Matserveringen, Benikebrinken 2, var en central institution för alla de härbärgen
som Armén så småningom öppnade här i staden mellan broarna. Hit skulle alla
på morgonen för att få sitt te med ett franskt bröd, som mest vore att jämföra
592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
