Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95.
Genljudet.
Den lille Guftaf wisfte ännu ingenting om
genljudet. Gn gang fprang han på ängen, fom war
belägen emellan twå berg, od) ropade: hej, Hopp!"
Genaft ropade det odfa i jfogen: ej, Hopp!”
JFörundrad frågade han med hög rift: vhwem är
du?” Genljudet återgaf frågan. |
Da blef gosfen ond och ffrek: dumma pojfe!”
od) — "dumma pojfe!y ftallade det tillbafa ur ffogen.
Gujtaf fdrargades dinnu mer oc) ropade allt märre
oc) wiirre ffymford indt ffogen, fom troget återfände
dem alla. Han fifte oc öfwerallt den formente
famvaten fir att hämnas på honom, men fann ingen.
Da fprang Han hem od) klagade för modern, att
en elat pojfe hade gömt fig i ffogen och ffymfat Honom.
Modern frwarade: denna gång Har du anklagat
dig fjelj. Du Har ide hört annat än återljudet af
dina egna ord. Hade du ropat ett wänligt ord inåt
ffogen, få hade du fatt ett wiinligt fmar.”
Var vanlig eller tratolysten var!
Som du i skogen ropar, far du svar.
Tankesprak.
Tänk, hvad du tala vill, förr än du något säger;
i Den talar aldrig klokt, som icke orden väger. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
