- Project Runeberg -  Äktenskap och Demokrati /
15

(1912) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

från ocli med stunden för en godtyckligt placerad vigsel, i stället för
att göra det från och med den tidpunkt, som är den viktiga och
väsentliga, nämligen från och med det nya livets begynnande, uppkommer
för många kvinnor en mellantid, då de faktiskt går på avgrundens
brant. Då kan det hända, som ofta blir fallet: mannen-fadern sviker
och den utlovade vigseln undandras modern. Här har vi det nuvarande
systemets största brist och grundorsaken till kvinnors och barns
olyckor. Från denna brist kan vi härleda det väsentliga av
kvinnans förnedring i samhället. Genom denna lucka i följdriktig och
förnuftig garanti från lagens sida är det också som det i ord så
mycket framhållna behärskningskravet, vad mannen angår, rymmer
och försvinner. En man kan resonera så: »Jag söker denna flickas
sällskap, jag lovar henne, utan vittnen, äktenskap, men om något
händer, är jag icke bunden, ty det är ej faderskapet som binder,
utan vigseln. Och löftet om vigsel behöver jag ej hålla.»

Få män talar nog medvetet så brottsligt. Men den av lagen
gynnade manliga ansvarslösheten för nog undermedvetet och
omedvetet ett liknande språk. Varför har inte lagen avskurit möjligheten
att begå de nidingsdåd mot kvinnor och barn, som ligger i
försummelse av fadersplikt? Varför har inte lagen bestämt sitt skydd
och värn från tidpunkten för livets tändande? Det vore väl det
logiskt humana och tillfyllestgörande. Nej, har framstående
rättslärda svarat, ty det vore äktenskapets undergång. Däri har de
nog rätt.

Men därav framgår nog också, att äktenskapets ersättande
genom allomfattande lagbestämmelser vore trappsteget till en tryggare
och rättvisare social moral, möjligheten för en högre ordning och
en växande självbehärskning inom släktet.

Denna tankegång är ingen nyhet. Den debatterades livligt av
åttiotalets idealister och åtskilliga av dem omsatte den i handling.
Det lever i vårt land kulturmänniskor av första rang, som i
handling angripit äktenskapet. De har nämligen grundat sitt livsförbund
vid sidan av den lagliga formen för att visa sitt ogillande av denna
form. Och de har gjort detta uteslutande av kulturintresse.

Dock har från auktoritativt håll den satsen ofta låtit höra sig:
»Att angripa äktenskapet, det är att angripa och skada kulturen.»
Oppositionsmänniskorna vänder om satsen: »Att icke angripa
äktenskapet, det är att skada kulturen. Således övertygelse mot
övertygelse.

Under nittiotalets trötthet och reaktion domnade striden bort.
Många glömde rättvisans och frihetens idéer, tills nästa tidsvåg åter
tvingar dem fram.

Fast jag för min del tycker- det är principiellt rättare att ingå
en fri förbindelse än en laglig, skulle jag dock aldrig våga råda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 2 02:19:45 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfaktedemo/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free