- Project Runeberg -  Äktenskap och Demokrati /
21

(1912) [MARC] [MARC] Author: Frida Stéenhoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

som hon föraktar, kanske avskyr. Hennes förening med honom
är ett äktenskap. Man kan säga att det äktenskapet är sådant det
enligt dess egna principer ofta, ja när som helst kan gestalta
sig. Det är intet avvikande från äktenskapets idé, utan i enlighet
därmed. Den undergivna, passiva, ekonomiskt beroende kvinnan,
som betalar sitt livsunderhåll och hemmet åt barnen — med sig
själv. Detta är livegenskap. Stuart Mill säger också, som vi
erinrar oss, att äktenskapet är den sista form av livegenskap som
lagen känner.

Det är visserligen för kvinnans skull, men ännu mer för
barnens, denna livegenskap kommer att upphävas. Man framhåller
stundom, att industrialismen redan — i princip — har dödat
äktenskapet och familjen. Det är överdrift, men man kan säga, att den
tvingat fram en helt ny syn på förhållandena. Den har förskjutit
huvudvikten vid bedömandet från föräldrarna till barnen. Det är
nämligen uppenbart, att barnen fick stå den största risken, allt efter
som industrien bredde ut sig.

Nu har samhället kommit ända därhän, att det uttalar, att det
vid prokreationen är barnens väl, icke föräldrarnas levnadsvanor,
som bör vara huvudsaken. Förr i världen, när familjen nästan alltid
betydde detsamma som jordegendom, ängar, fält och boskapshjordar,
då var det tillräcklig trygghet för barnet att höra till en familj, ty
då var barnets öde icke beroende av familjechefens liv eller död.
Föll fadern ifrån, voro dock de betande hjordarna och den växande
grödan kvar och därmed näringen och uppehället. Men hur är det
nu för flertalet barn? Deras fader är en avlönad arbetare.
Försvinner han, upphör avlöningen och barnen har intet. Är detta
trygghet?

De stora strejker, som numera oavbrutet avlösa varandra, har
även visat samhället, att den nya generationens väl och ve kan ej
lämnas att helt bero på privatpersoners godtycke eller större och
mindre chanser till förtjänst. En ung organism kan ta skada eller
hämmas i sin utveckling, om den vid en kritisk tid ihållande blir
utsatt för svält och annan nöd. En sådan hämning över hela
massor barn på en gång blir till sjunkande välfärdsnivå för hela
samhället. Att säkerställa barnet för fluktuationer på arbetsmarknaden
blir sålunda slutligen uppfattat som en nödvändighetsåtgärd. Då
är barnet socialiserat. Det betraktas ej längre som en privat
egendom, vilken stiger eller sjunker eller går under alltefter
ägarenfamiljeförsörjarens levnadsöden.

Denna socialisering har börjat på arbetarklassens eget initiativ
genom samlandet av de kassor, som skola hålla familjerna i någon
mån skadeslösa, när arbetslöshetsdagarna kommer. Men dessa på
enskild väg samlade kassor, bland proletärskaror, förslår endast en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 2 02:19:45 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfaktedemo/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free