Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SFÄREN
III!
EN FIRMA ÖYERYILKEN SOLEN ALDRIG GÅR NED.
5988
NÅGOT OM SKF I JAPAN
För dem av Sfärens ärade läsare, som under
tidigare geografiska studier bedàrats av
körsbärsblommornas och geishornas förlovade
land, bör måhända efterföljande lilla skildring
av de mera reella förhållandena kunna hava sitt
intresse.
»Den uppgående solens» rike är ett annat
gyllene epitet, som diktare gärna utsmycka sina
lovsånger om Nippon med, men vilket med kanske
större fog skulle kunna beteckna den utveckling,
både industriellt och socialt sett, som Japan
undergått de senaste åren. Sedan landet på 1850-talet
delvis öppnats för utlänningarna, och
västerländska idéer blivit mera allmänt vedertagna i
anslutning till införandet av moderna
kommunikationsmedel, har Japan steg för steg förstått att
tilltvinga sig den ställning som en världsfaktor av
högsta rang, som det i närvarande tidsskede
onekligen intager. Japans deltagande i det nyss
avslutade världskriget på de allierades sida visade sig
ej blott vara ett lyckligt politiskt val utan även av
en revolutionerande betydelse för landets egen
ekonomiska utveckling fram till en industristat
efter moderna linjer. Motsvarighet till ett sådant
genomgående uppsving på snart sagt alla
områden, som kännetecknade krigsåren och tiden
närmast därefter, torde näppeligen något annat land
under de senaste århundradena ha att uppvisa —
en uppblomstring, som bland annat skapade ett
såväl statligt som enskilt välstånd och därigenom
gav ekonomiskt oberoende åt landet.
Tack vare den genom kriget skapade
osäkerheten till sjöss och blockerandet av de viktigaste
samfärdslederna kom Japan i besittning av
marknader, som det annars säkerligen hade tagit många
och mödosamma år att erövra. Under krigets
senare skede sågo sig ententeländerna även
nödsakade att påkalla den nya japanska industriens hjälp
för tillgodoseende av de ökade kraven på
krigsförnödenheter. För att kunna möta en så hastigt
stegrad efterfrågan måste givetvis de japanska
fabrikerna vidtaga högst avsevärda utvidgningar,
vilket emellertid sedermera för de flesta företagen
skulle visa sig medföra ett våldsamt bakslag.
Därigenom att den nya japanska industrien
således till stor del skapades så att säga av de
förhållanden, som världskriget åstadkom, skedde
nog utvecklingen från ett kvalitativt sett högt
stående hantverk till storindustriell fabriksdrift
med modern maskinell utrustning i ett alltför
hastigt tempo. Resultatet lät ej heller länge vänta
på sig, ty sedan den nästan epidemiska efterfrågan
på alla slags varor till ständigt stigande priser
och med eftergivande av kvalitetskravet till sist
utlöstes i en reaktion med åtföljande
överproduktion i snart sagt alla världens länder, fingo
japanerna snart se sig utträngda från de
marknader, de under kriget så lätt kommit i besittning
av — och detta huvudsakligen beroende på den
underhaltiga kvaliteten.
Kanske kan man härutinnan se en förklaring
till att den ekonomiska depression, som
kännetecknat de senaste åren, först tog sin början i
Japan — nämligen redan i mars—april 1920.
Den nämnda industriella uppblomstringen,
som blev Japans egentliga vinst av dess deltagande
i världskriget, skulle givetvis ha berett goda
avsättningsmöjligheter för S K F-alstren, därest ej de
osäkra förbindelserna med Sverige avsevärt hade
hämmat en regelbunden import. Med införande
- 6 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
