Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SFÄREN
måste således ännu flera än hittills sysselsättas
inom industrien.
Vad den andra punkten beträffar, så är som
bekant den danska befolkningen mycket upplyst
och har goda skolkunskaper, vilket är en naturlig
sak, då Danmark hör till ett av de äldsta
kulturländerna. Den tekniska och hantverksmässiga
utbildningen är uppdriven till en ganska hög
ståndpunkt; den Tekniska Högskolan är snart ioo-årig
och vid sidan av denna finnas flera tekniska och
teknologiska undervisningsanstalter. Det finnes
sålunda i själva befolkningen stora förutsättningar
för industriverksamhet.
Vad slutligen Danmarks geografiska läge
beträffar, så äro de talrika naturliga hamnarna, som
ligga djupt inne i fjordarna och icke störas av
tidvattnet, billiga i driften, och de bilda således
en naturlig grundval för transitotrafik. Man kan
beräkna, att järnvägstransporten är 3 gånger så
dyr som flodtransporten och flodtransporten 3
gånger så dyr som ocean transporten. Det vill med
andra ord säga, att man för samma kostnad
transporterar en och samma varumängd 9 gånger så
långt på havet som på land; eller att en varas
aktionsradie, räknat frän hamnen, är 9 gånger så
stor som exportartikel utåt som den är som
importartikel inåt. Sä t. ex. kunna vi med vår cement
bättre nå New York än Dresden, och att importera
Soyabönor, bearbeta dem till oljekakor, uppföda
kreaturen med dessa för att därefter exportera
smöret betalar sig bättre.
Å andra sidan är det naturligt, att landets
befolkning först och främst har sysselsatt sig med
sådan industri, som har något slags samband med
lantbruket, således livsmedelsindustrien, och här
är i främsta rummet att nämna de c:a 1,500
mejerier, i vilka smöret framställes tämligen
fabriksmässigt. Vidare finnes sådan industri som
mjölk-kondensering, kaseinfabrikation, slakterier med de
av dessa beroende konservfabrikerna, garverierna
och skofabrikerna. Dessutom finnas en del
industrier, som blott i ringa grad sammanhänga med
lantbruket, som t. ex. produktion av socker, mjöl,
margarin, öl, tobak, choklad o. s. v. inom
närings-och njutningsmedelsindustrierna. Proportionerna
äro ungefär så, att produktionsvärdet för
närings-och njutningsmedel utgör ungefär hälften av den
danska industriens totala produktionsvärde. Här
äro dock icke medräknade egentliga
lantbruksartiklar, såsom mejeri- och slakteriprodukter.
Metallindustrien har givetvis måst hålla jämna
steg med utvecklingen för att man skulle kunna
uppnå en hög teknisk ståndpunkt hos den
maskinella utrustningen. Man kan utan att göra sig
skyldig till självberöm säga, att den danska ma-
skinindustrien står på en hög ståndpunkt, och att
dess produkter som t. ex. lantbruksmaskiner,
mejerimaskiner, frysmaskiner, cementmaskiner,
elektromotorer, dieselmotorer o. s. v. äro välkända
och uppskattade över hela världen.
Produktionsvärdet av metallindustrien utgör cirka 15 % av
den totala summan för den danska industrien.
Vad metallindustrien beträffar, så var det till
att börja med helt naturligt, att man slog sig på
maskiner med högt kilopris, d. v. s. sådana
maskiner, som kräva stor arbetslön pr kilo, som t. ex.
turbiner, elektromotorer och liknande fina
mekaniska apparater. Man utgick nämligen från
den uppfattningen, att transportkostnaderna för
den tyngre industrien skulle bliva för hög för
export. Danmark har emellertid förutsättningar
för att kunna upptaga även tung industri, detta
tack vare sitt läge, i det att det torde kunna löna
sig att låta malm och kol mötas här för att
därefter lämna landet i form av färdiga
maskinprodukter — detta hellre än att transportera malmen
till kolen eller tvärt om.
Av det föregående torde framgå vad orsaken är
till att det finnes en ganska utvecklad industri i
Danmark, och att möjligheter till utveckling
förefinnas.
Det var naturligt för oss, att först söka få
avsättning för S K F-lager inom
livsmedelsindustrien, där vi också ha haft vår största försäljning,
nämligen i kvarnar, sockerfabriker,
margarinfabriker, bryggerier, chokladfabriker o. s. v., men
framför allt till lantbruksmaskiner; och det är
glädjande för mig, att jag på sin tid tog initiativet
till att förmå SKF att tillverka tröskverkslager;
detta har ju varit till stor hjälp vid introducerandet
av S K F-lager för andra lantbruksmaskiner här
i landet.
Det är icke min avsikt att trötta Sfärens läsare
med en mängd siffror om användningen av S K
F-lager inom de olika industrierna; det får vara nog
med att påpeka, att det i Danmark nog icke finnes
någon industrigren, inom vilken S K F-lagret är
obekant.
Jag har i ovanstående rader endast behandlat
avsättningsmöjligheterna, men icke nämnt själva
produkten, fastän den första betingelsen för
avsättning naturligtvis är att varan är av den »rätta
sorten» — och därmed äro vi nu framme vid
kärnpunkten. För oss, som runt om i världen äro
sysselsatta med försäljning av S K F-kullager, är
det ju uteslutande glädjande att den anda, som
rådde i början, fortfarande finnes kvar. Väl kunna
vi stöta på många svårigheter men vi hava för
dessas övervinnande till hands det skarpaste
vapnet av alla: S K F-lagrets oöverträffiighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
