Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA METODER FÖR DIMENSIONERING AV
KULLAGER OCH DERAS TILLÄMPNING
VID AUTOMOBILBYGGNAD
AV CIVILINGENIÖR ARVID PALMGREN
Kullagret såsom maskinelement är till synes
av relativt enkel mekanisk beskaffenhet.
■ Var och en som sysslat med
maskinkonstruktioner, i vilka kullager ingå såsom
integrerande delar, torde emellertid ha funnit att en
väsentlig skillnad förefinnes mellan de metoder,
som måste användas för dimensionering av
kullager och maskinelement i allmänhet, och att
väsentliga svårigheter förelegat dà det gällt att
genom beräkningar fastställa de erforderliga och
mest ekonomiska dimensionerna för kullager.
I själva verket ha egentliga
hållfasthetsberäkningar å kullager på grund av matematiska
svårigheter varit omöjliga, och man har endast till
sitt förfogande haft de tabeller över en tillåten
belastning, som publicerats av resp.
kullagerfabriker. Dessa tabeller, som äro uppställda pa
grundval av experiment och beräkningar av
begränsad omfattning, ge emellertid ingen
fullständig ledning för dimensioneringen under olika
driftsförhållanden, utan man har varit nödsakad
att med tillhjälp av föregående erfarenhet
till-lämpa vissa säkerhetskoefficienter. De
beräkningar, som på detta sätt varit möjliga, ha givit
fullgoda resultat på områden, där en rik erfarenhet
varit tillgänglig, men ha också ofta inneburit stora
approximationer.
Behovet av mera utvecklade metoder har
följaktligen varit mycket kännbart, isynnerhet som
ett riktigt val av kullager ofta har stort inflytande
på såväl det tekniska som det ekonomiska
resultatet av hela maskinkonstruktionen.
I avsikt att skapa en bredare grundval för
beräkning av erforderliga och mest ekonomiska
kullagerdimensioner har SKF under en följd av år
utfört omfattande undersökningar i sitt
laboratorium och insamlat erfarenheter från praktisk
kullagerdrift. Detta arbete har resulterat i en
noggrannare kännedom om kullagrens egenskaper i
olika avseeenden, en kännedom som genom sitt
experimentella underlag och sina praktiska
konsekvenser torde vara väl värd att spridas inom
vida kretsar. I det följande lämnas en kort
redogörelse för undersökningarna och deras resultat,
varjämte en del praktiska tillämpningar av de nya
I.
beräkningsmetoderna göras å vissa lagringar i
automobiler, vid vilka sambandet mellan
belastning och livslängd hos lagren är av särskilt
intresse.
Vid konstruktion av en kullagerinbyggnad har
man i huvudsak två faktorer att taga i betraktande:
belastningen och varvtalet. Av dessa är
belastningen i regel den viktigaste, i det den är
bestämmande för den i ett visst fall erforderliga
kullagerdimensionen. Rotationshastigheten är av
intresse därigenom att den kan medföra en
temperaturstegring, som måste hållas inom vissa
gränser, och att den övar inflytande på val av
smörjmedel m. m.
Ett kullagers belastningsförmåga är icke att
jämnställa med hållfastheten hos en vanlig
maskindel. Den senare dimensioneras i regel helt
enkelt så, att materialpåkänningarna hålla sig
inom en viss gräns, bestämd av materialets
brottgräns, elasticitetsgräns, utmattningsgräns eller
dylika, vilka gränser äro noggrant kända. Vid ett
kullager skulle man ju kunna vänta sig att finna
en bestämd utmattningsgräns, som skulle stå i ett
bestämt förhållande till den s. k. tillåtna
belastningen. Det är visserligen antagligt, att en dylik
utmattningsgräns existerar, men erfarenheten
visar att den ingalunda kan användas som
utgångspunkt för dimensioneringen. Det kan synas
egendomligt, men det är ett faktum, att denna
utmattningsgräns mycket ofta måste överskridas för
erhållande av ekonomiska kullagerdimensioner.
På grund av dessa säregna förhållanden är det
nödvändigt att fastställa sambandet mellan
belastning och livslängd, d. v. s. det antal varv ett
kullager kan rotera, innan utmattningsfenomen i
materialet uppträda. För detta ändamål
föreligger endast en enda metod: provkörning av
kompletta lager. Någon möjlighet att tillämpa
enbart teoretiska beräkningar finnes ej, då de
verkliga påkänningarna i ett lager av matematiska
skäl ej kunna beräknas. Ej heller kunna vanliga
utmattningsprov å materialet direkt användas för
ändamålet, då förhållandena i samband med ett
kullagers utmattning äro så vitt skilda från dem,
som uppträda vid ett vanligt provstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
