Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKF I SCHWEIZ
Sedan SKF:s dotterbolag i Zürich —
Aktien-■ gesellschaft SKF-Kugellager — numera
varit i verksamhet i något mera än tre år, före
vilken tid S K F:s representation i Schweiz låg i
andra händer, torde det vara av intresse för Sfärens
läsare att få en översikt över det schweiziska
bolagets verksamhet, på samma gång som de
industriella förhållandena i landet i korthet skildras.
Schweiz, som räknar 3 V2 milj. innevånare, har
några rätt betydande industrigrupper, vilka tyvärr
under de senaste åren liksom i så många andra
länder haft många svårigheter att bekämpa.
Stora företag finnas huvudsakligen inom följande
branscher: Allmän maskinbyggnad, elektriska
maskiner och apparater, lokomotivbyggnad,
urindu-stri, automobilindustri, elektro-kemisk industri,
spinnerier och väverier för siden, bomull och ylle,
broderiindustri samt konstsidensindustri.
Den i industriellt hänseende mest betydande
trakten är det östliga Schweiz, där huvudsakligen
maskiner, lokomotiv och automobiler tillverkas.
Dessutom är i denna del av landet
textilindustrien väl representerad. I Jura, d. v.s. berglandet,
som bildar gränsen mot Frankrike, är
urindustri-en så gott som uteslutande koncentrerad. I den
södra och sydvästliga delen av landet ligga de
stora elektro-kemiska verken, under det att den
kemiska industrien för övrigt nästan uteslutande
har sin hemvist i Basel — gränsstaden vid Rhen.
Vad som nästan fullständigt fattas oss är
råmaterial. Vi måste köpa nästan allt sådant från
utlandet, vilket i sin mån bidrager till att våra
självkostnader för färdiga fabrikat bliva rätt höga.
Kol, järn, koppar m. m. måste vi uteslutande
importera, icke ens trä besitta vi i så stora
mängder, att landets behov kan täckas. På liknande
sätt förhåller det sig med livsmedel. Vårt
lantbruk är icke istånd att producera tillräckligt
mycket spannmål, potatis, grönsaker eller kött för
landets eget behov.
S K F:s dotterbolag i Schweiz fick givetvis
stark påkänning av den ekonomiska kris, som
hemsökte de valutastarka länderna i Europa —
detta kanske i särskilt hög grad Schweiz. Att
detta land fick en särskilt svår ställning förstår
man utan vidare, när man betänker dess
geografiska läge: inneslutet av Tyskland, Österrike,
Italien och Frankrike var det under en lång tid
ett fullkomligt Eldorado för dessa valutasvaga
länders exportindustrier.
Samtidigt låg den schweiziska exportindustrien
för maskiner och textilvaror nästan fullständigt
nere på grund av de dyra
framställningskostnaderna — en naturlig följd av den relativt höga
valutan, de höga tullmurar, som våra grannstater
hade upprest och den ringa köpkraften i de
valutasvaga länderna. Man får icke heller förglömma, att
de f. ö. alltjämt för höga arbetslönerna i landet
bidrogo till att försvåra krisen. Sistnämnda
förhållande berodde huvudsakligen på den starka
arbetareorganisationen i Schweiz och på den strängt
genomförda 8- timmarsarbetslagen, som gjorde att
utnyttjandet av fabriksanläggningarna ställde sig
mycket ogynnsamt.
På så vis medförde tiden från slutet av 1920 till
mitten av 1923 den svåraste kris för vår industri,
som denna någonsin haft att genomkämpa.
Särskilt lidande blev urindustrien, som i parentes sagt
på grund av sin höga kvalitet åtnjuter världsrykte.
Många av dessa företag råkade på obestånd, andra
arbetade med stora förluster och starkt minskad
arbetsstyrka. Även våra automobilfabriker fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
