- Project Runeberg -  Sfären : tidning för SKF-folk / Fjärde årg. 1924 /
15

(1923-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. April - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slid måste utan vidare förkastas, dels på grund
av vad som framkommit vid de ovannämnda
experimenten med tvenne sfärslipmaskiner och
dels därför att maskinen skulle bliva alltför
skrymmande och dyrbar. Efter en del fruktlösa
försök att lösa problemet genom användning av
kombination av parallell- och tvärrörelse, andra
idéer onämnda, kom tanken så småningom att
rikta sig på den egenskapen hos en s. k. förkortad
cycloid, att krökningsradien är synnerligen litet
variabel i närheten av den flacka delen hos
kurvan. Fig. 2 åskådliggör detta. Som synes av
denna äro cycloidkurvan och enkelkurvan
praktiskt taget kongruenta under en viss del och, då
radiemallarna ha ganska kort utsträckning i
längdriktningen, är det möjligt att med mycket stor
precision erhålla önskad lösning. Cycloidkurvan
är dessutom enkel att erhålla genom en
kombination av rotations- och parallellrörelse. Sedan
utförda teoretiska beräkningar klargjort möjligheten
av att denna princip med fördel kan användas
under vissa förutsättningar, bland vilka kan
nämnas, att förhållandet r:R ej bör understiga 0,3 och
ej överstiga 0,75 om tillräcklig noggrannhet skall
ernås vid de längsta mallarna, kunde
konstruktionsprincipen fastslås enligt schemat å fig 3.

Utslagsritningarna uppgöras

Att beskriva huru arbetet härmed bedrevs skulle
föra allt för långt. Det må vara nog att
framhålla, att flera utslag fingo göras innan maskinen
fick en gestaltning, som kunde godkännas. De
problem, som ritkontoret hade att brottas med
härunder, voro sådana som hade med maskinens
lättmanövrerbarhet, lättinställbarhet och
prisbillighet att göra. Det sista villkoret var av viss
betydelse därför, att ifrågavarande maskin i
motsats till vanliga maskiner är en hjälpmaskin med
synnerligen ringa utnyttjbarhetsfaktor.

Detaljer ing m. m.

Att beskriva huru detta arbete bedrives hör
dels knappast till ramen för denna uppsats och
skulle dels även föra alltför långt. Det kan dock
för fullständighetens skull omnämnas, att 67 st.
ritningar, inkl. sammanställningsritning jämte 4
st. detaljförteckningar krävdes samt att mer än
3,000 måttsiffror måste kontrolleras att vara
riktiga, innan arbetet kunde anses färdigt och innan
improduktiva planeringen kunde taga hand om
saken för att sätta i gång med modellbeställning,
beordrandet av material m. m. för
maskinverkstadens räkning. Fig. 4, 5 och 6 äro exempel på
detalj ritningar, detaljförteckningar och
sammanställningsritningar (i förminskad skala).

–––––––––- s 6984

Fig. 6

Som en avslutning på denna uppsats om
konstruktionsarbete vill förf. nämna några ord om
konstruktionsarbete i betydelsen av
uppfinnarverksamhet. Skillnaden mellan
konstruktionsarbete och uppfinnarverksamhet är åtminstone
enligt författarens mening icke så stor som mången
föreställer sig. Allt konstruktionsarbete går ju ut
på att skapa något till form och ändamål nytt och
måste därför i viss mening betraktas vara
uppfinnarverksamhet. Skillnaden mellan de bägge
begreppen skulle alltså endast vara den, att då
konstruktionsarbetets mål är att åstadkomma
anvisningar — vanligen i form av ritningar — för
tillverkningen av något nytt föremål, måste
ovillkorligen arbetet bedrivas på verklighetens
grundval, under det att denna begränsning ej alltid
vidlåder den renodlade uppfinnaren. Härmed vill
författaren ingalunda påstå, att denna renodlade
uppfinnare saknar varje »raison d’ëtre», ty det är
ju tänkbart, att just denna brist på begränsning
någon gång kan giva anledning till uppkomsten
av djärva och fruktbringande idéer, som den mera
kritiskt lagde konstruktören ej skulle djärvas att
föra till torgs. //. Törnebohm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:22:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfaren/1924/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free