Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru skall man nu kunna skaffa sig någon
hållpunkt på alla dessa variabla storheter, som
inverka på valet av lagertyp och lagerdimension?
Att exakt definiera vare sig rörelse- eller
belastningsvariationerna är givetvis ej möjligt. Däremot
kan man tala om en för ett visst bestämt slag av
maskiner karakteristisk belastningsvariation och en
karakteristisk rörelsevariation. Varje sådan
karakteristik kan då på grund av sin kända form
definieras kvantitativt genom angivande av storleken
av belastning respektive rörelse i en viss,
närmare angiven punkt på densamma.
Om vi taga ett så belysande exempel som ett
vevstakslager, finna vi, att ett dylikt har en
karakteristisk rörelsevariation. Dels rör sig
tappen med en viss hastighet omkring vevaxelns
centrum och dels roterar tappen omkring sin
egen axel med samma hastighet. Även lagerhuset
rör sig nämligen på sådant sätt att den för varje
varv av axeln utför en rotationsrörelse framåt i
vevaxelns rotationsriktning och en åt motsatt håll.
Slutligen kan hela maskinen befinna sig i vissa
oregelbundna rörelser, exempelvis om det är
fråga om en automobilmotor.
Om man nu har att göra med en viss begränsad
kategori av motorer, där alla de olika rörelserna
äro någorlunda likartade, kan man alltså tala om
en rörelsekarakteristik, vars inverkan på lagret
man av erfarenhet känner, och som kan uttryckas
genom angivande enbart av en av rörelserna och
dess storlek i ett visst ögonblick, exempelvis
vevaxelns maximala rotationshastighet.
På liknande sätt förhåller det sig med
belastningen. Å ett vevstakslager verka olika
belastningar, såsom kolvtryck, accelerationskrafter från
de rörliga delarna o. s. v. Dessa krafter ha dels
en ständigt upprepad variation för varje varv och
dels kunna de växla storlek från ett varv till ett
annat, men på ett sätt, som i stort sett är
likformigt för ett visst slag maskiner.
Här kan man alltså tala om en
belastningskarakteristik, och belastningens storlek kan alltså
mätas på ett enkelt sätt, exempelvis i maximalt
kolvtryck.
Av det sagda framgår med ali önskvärd
tydlighet, att de karakteristiska rörelse- och
belastningsvariationerna äro ytterst komplicerade
begrepp och att det är förenat med stora svårigheter
att använda erfarenheterna från ett slag av
maskiner vid beräkning av lager för ett annat.
Redan en så till synes ringa skillnad, som
förefinnes mellan en stationär och en mobil elektrisk
motor, är nog för att förrycka jämförelsen mellan
lagerinbyggnaderna. Detta blir fullt tydligt, om
man har kännedom om lagrens livslängdsfunk-
tioner och observerar, att en stationär motor ofta
arbetar med en i huvudsak konstant, hög
belastning och en banmotor med starkt variabla både
hastigheter och belastningar.
Vi komma här också in på en ytterst viktig
faktor: den fordrade livslängden.
Om man tänker sig lager till en kuggväxel för
kraftöverföring inom en industriell anläggning, så
äro oftast fordringarna på livslängd, i
driftstimmar räknat, synnerligen stora. Samtidigt äro
kanske också belastning och hastighet hela tiden
nära respektive maxima. I ett dylikt fall är det
givet, att man måste dimensionera lager på ett
helt annat sätt, än om det gäller en
automobil-växellåda, där fordran på livslängd i driftstimmar
räknat är minimal och där samtidigt de
karakteristiska belastnings- och rörelsevariationerna äro
långt gynnsammare för lagren, i det
maximalvärdena mera sällan uppnås.
De synpunkter, som ovan framhållits, ha
naturligtvis ingalunda varit obeaktade vid arbetet
inom SKF, tvärtom, men deras ytterligare
begrundande kan endast vara till fördel. Det
förekommer emellertid alltför ofta, att tillräckliga
underlag saknas för att ingeniörsavdelningarna
skola kunna utarbeta fullt lämpliga
konstruktioner och måste basera förslagen på obestyrkta
antaganden.
I vissa fall lämnas endast några få jämförelsevis
oväsentliga upplysningar, som att lager önskas till
exempelvis en transmissionsaxel med viss
diameter, som överför ett visst antal hästkrafter. För
ett inbyggnadsförslag fordras dock något mera,
något varur åtminstone approximativt den
sannolika lagerbelastningen kan beräknas.
Ett annat slag av ofullständiga förfrågningar äro
de, där till synes mycket exakta upplysningar
lämnas. En dylik kan innehålla en siffra för
lagerbelastning och en annan siffra för
rotationshastighet och kanske axeldiameter. Den, som gör
en dylik förfrågan, tror kanske, att detta är
tillräckliga fakta. I ljuset av vad som ovan
framhållits, måste man dock inse, att så ej är
förhållandet. Man vet ingenting om fordrad livslängd,
ingenting om belastnings- och
rörelsekarakteristik och allt vad däri inbegripes, ingenting om
alla de praktiska omständigheter, som inverka.
Man har över huvud ingen användbar
utgångspunkt.
Att konstruera en god kul- och
rullagerinbyggnad är ingen lätt sak. Tvärtom är detta arbete
förbundet med utomordentliga svårigheter, även
om man har alla uppgifter fullständiga — om
det rör sig om ett gebit, där man saknar direkta
erfarenheter att stöda sig på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
