Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orms skepnad och kröp in i borrhålet; Böge stack efter honom
med borren, dock utan att träffa honom.
»Härefter begaf sig Bölverk till det ställe, der Gunnlöd
var, och låg hos henne tre nätter. Hon gaf honom då lof att
dricka af mjödet tre gånger. I första drycken drack han ut
Odrörer, i den andra Bodn och i den tredje Son, så att han
då hade allt mjödet. Derpå förvandlade sig Oden i örns
skepnad och flög bort med hastigaste fart. När Suttung såg
örnens flygt, tog äfven han sig örnhamn och flög efter honom.
Men när åsarne sågo, hvar Oden flög, satte de ut sina kar på
gården. Oden, så snart han kommit inom Åsgård, gaf upp
mjödet i karen. Så häftigt ansatt var han dock, när Suttung
höll på att hinna honom, att han lemnade bakefter sig något
af mjödet, och ingen brydde sig derom. Detta tillföll hvem
helst som ville hafva det, och kalla vi denna del de odugliga
skaldernas lott. Men Suttungs mjöd gaf Oden åt åsarne och
åt de män, som äro mäktige af sångens idrott. Ty kalla vi
ock skaldskap Odens fångst eller fynd, äfven hans dryck, hans
gåfva, så ock åsarnes dryck.»
Hvad här blifvit anfördt står i full samklang med det
föregående i Brages samtal. Betydelsen af de förekommande nya
bilderna är lika enkel och sann som den är omisskännelig.
Framställningen är naiv och allt igenom hållen i sagostil, mot slutet
starkt färglagd af en folkhumor, som icke tarfvar någon förklaring.
Det hela har en sådan prägel af vidsträckt och allmängiltig
erfarenhet, att man kunde tro allt sammans vara nedskrifvet i går.
Den frågan vill här besvaras: huru kommo åsarne i besittning
af Suttungs mjöd? Så säges, att Oden for hemifrån och kom till
en äng, der nio trälar afmejade gräs. Detta är nu icke något
ovanligt, tvärtom; hö är hö, prosa är prosa. Gräset är vackrare
i sin växt på ängen, sammanvirkadt med blommor. Men hvarföre
voro desse nyttans trälar till antalet nio? Dermed häntydes
på de nio muserna, i hvilkas tjenst så mången träl arbetar i sitt
anletes svett. Här gick arbetet trögt och skörden tyckes varit
klen. Kom så Oden, tog ur sitt bälte en brynsten och skärpte
liarne, hvarefter de tycktes trälarne bita bättre än förut. Detta
vill här säga, att Oden tog upp en sång, en sådan, som uppfriskar
sinnet och gör allt arbete lättare. Icke underligt, att de nio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
