21 (Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m.)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att det nordiska skaldskapet för sin utbildning står i en
erkänd skuld till hellenismen, det synes mig på ett otvetydigt sätt
framgå af den mythiska berättelse, Brages samtal, som jag här
sökt förklara. Jag kan icke heller undertrycka den frågan, om
icke några af de utaf isländske skalder använda versslagen hafva
sin upprinnelse i en upplöst, en sönderbruten hexameter, denna
långa »stång», hvarmed Loke sökte tukta örnen Thjasse. Om denna
stång erinras i öfrigt uti folkvisan »Riddaren Tynne», hvilken syftar
på den bortröfvade Iduns (fröken Hermelins) återförande. I en
variant af visan säges:

Han sloogh ihiähl leijon, han sloogh ihiähl biörn,
Han bröth nedh den stora slutsstång.

I en annan variant heter det:

Han slog ihjäl både Ulfwar och Björn,
Bröt sönder stora Jernstång.

För min del är jag öfvertygad derom, att en liflig förbindelse
egde rum mellan norden och södern redan under Ulfilas’ tid och än
mera under Alarik och hans efterföljare. På runstenen å Kjulaås
i Södermanland, hvilken Alarik lät uppresa åt minnet af sin fader
Sbiut, läsas några versrader, hvilka synas vara efterbildningar af
hexametern. De lyda:

Sar visitarla um varit hafþi: burg umbrutna :|:
auk umbarþa, firþ han karsar kuni alar.

Eller i öfversättning:

Han som i vesterväg vida varit: borgar att bryta,
Svärd att bloda, förde han karska fränderna alla.

Dessa versrader böra dessutom i afseende på sjelfva
ordalydelsen sammanställas med strof 18 i den af Sigurdssångerna,
som kallas Oddruns klagan. Forskaren skall äfven här finna ett
sammanhang, som hvilar på något annat än blott tillfälliga
likheter. Huru man än ser saken, torde det visa sig, att
runristningarna på Kjulaås-stenen, på Ramsundsberget och på Gökstenen
äro rent historiska minnesmärken, som funnos till, innan ännu
någon enda sång var diktad om Sigurd Fafnersbane.

Slutligen vill jag till en jemförelse här anföra de strofer i
Hávamál, som handla om skaldemjödets och skaldskapets tillkomst.
De bekräfta, skulle jag tro, i allo min uppfattning af innehållet
och andemeningen i Brages samtal. Oden sjelf talar:

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfedda/0025.html

		Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. / 21 (1900) Author: Fredrik Sander Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|