Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu torde vi också hafva kommit något närmare till betydelsen
af Sleipners natur. Eddan säger: »Rafn och Sleipner äro de
ypperste hästar». Rafn (örnen eller korpen) vill här säga rofgirigheten
och Sleipner guldet. Det var ju en vikingaregel: köp för guld och
tag med våld! Visdomsrunor voro tecknade på Sleipners tänder.
När Oden under sina många färder red Sleipner, hade han nog
tillräckliga respengar för att kunna gälda dem, som skodde hans
häst eller lade för honom en hafrenek till föda. Och när Balder
fallit och måst rida Helvägen, då fick Härmod (krigsguden Tyr)
låna Sleipner för att fara långt bort till höga norden och söka få
honom tillbaka.
Var då Sleipner, den åttafotade springaren, så oformlig som
man velat göra honom? Visserligen icke. Han har till sin gestalt
uppkommit ur den gamla nordpontiska sagan om griparne, som
bevakade guldet i Uralbergen. Samma grund eger väl ock
antagligen den helleniska sagan om Pegasos (andens bärare) och hans
tvillingbroder Chrysaor (materiens gångare, guldet), hvilka
uppstodo ur Medusas hufvudlösa bål. Sleipner, som har en
dubbelnatur af godt och ondt, tror jag ursprungligen vara tänkt och böra
afbildas så, att han har fyra fötter, två stora vingar ofvan bogarna
och två smärre vid länden eller vid bakfötterna. I figurlig mening
kan man ju också säga, att fogeln har fyra fötter: med två går
han på jorden, med de andra två (vingarna) i luften. Denna
mythföreställning är dessutom icke endast hellenisk eller nordpontisk,
utan urgammal och går långt tillbaka. De bevingade
portalfigurerna från Assyrien hafva ju väckt en efterverlds förvåning.
Från en jemförelsevis sen tid är Sleipner afbildad med åtta
ben, såsom å Tjängvidestenen på Gotland. Denna afbildning, om
än icke estetiskt tillfredsställande, kan dock icke anses oriktig,
emedan den haft till medveten uppgift att framställa ett vidunder,
ej en vanlig häst, likasom hydran afbildades med många hufvud.
I öfrigt torde man af hela berättelsen om Sleipner finna, att de
åtta benen, om än uttryckande snabbhet och styrka, egentligen
syfta å de åtta vintermånaderna, då menniskan med guldets
hjelpmedel får taga sig fram, medan naturen ligger i sin dvala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
