Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu vill jag insätta 14. Qvädet om Rig, som tecknar
samhällsutvecklingen i allmänhet och uppkomsten af trälars, fria bondemäns,
jarlars och konungars ätter. Dan är den förste konungen, arfdrott
å egen odal, domare med fadersvälde öfver fria bondemän,
dannemän. Namnet är en mythisk-poetisk omskrifning för Thor, som
kallas Danpr eller Tanfr, herre till Danpstad, eldstaden
(benämningen i slägt med tyska ordet Dampf). Romarne kallade hans
hustru Tanfana (Sif). Men Erik (air-rikr den svärdrike) är den
urgamla benämningen för eröfrande härkonung, som sjelf tager
välde och grundar rike. Så säges ock i qvädet om Rig: »Dan och
Danp hafva dyrbara salar och bättre odal än I egen; väl de kunna
å kjöl rida, svärdsegg bloda och bringa brodd ur jord». Så tagen
eder bättre odal med svärd!
Det gamla tungomål, som allt göta folkets flockar af forno
talte, kallas det dan-ska eller dönska, efter dundraren Thor.
Härefter följer 15. Sången om qvarnen Grotte, storartad och
gripande, förlagd till tiden för Kristi födelse, gränsskillnaden mellan
hedendom och kristendom. Längre ned skall härom särskildt talas.
Vi öfvergå till Eddans hjeltesånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>