- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
71

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Genom en slik ändring har man fått Höd till Odens son, hvilket
han icke är. Enligt den poetiska Eddans antydning (Lokasenna
str. 40) är han en oäkta son af krigsguden Tyrs hustru och Loke.
Och det mena vi, att Tyr, krigsguden, till sitt ursprungliga väsen
är en de stora naturrevolutionernas gud, som ödelägger genom
vulkaniska utbrott, vattenflöden, pestsjukdomar o. s. v. Att Höd
enligt de gamles föreställning kallas son af Tyr framgår äfven af
följande. Enligt Vilkinasagan säges konung Didriks af Bern
kämpe Hildebrand, hvilken till hela sin personlighet är omskrifven
eller tecknad efter begreppet Tyr, krigsguden, vara fader åt
Alebrand, hvilken åter är en omskrifven sagopersonlighet för Höd.
Detta framgår än tydligare af fragmentet utaf den forntyska
»Hildebrandssången», hvaruti Hildebrands son (Alebrand) kallas
Hadubrand.

Höd (Hauþr) eller Had (isl. hað hån, bespottelse, af verb. hæda
häda) förråder blott alltför tydligt sin frändskap, icke genom en
etymologisk klimax med Paris, utan med den helleniske Hades.
Hades åter har ock namnformen Adas (Ἀδης l. Ἀδας, liktydig med
ἀδαϊς den utan fackla) och betecknar den mörke, i den meningen
också den blinde. Med sin mystiska staf dref han de dödas själar
till underjorden.

Frigg hade tagit ed af alla väsen att icke skada Balder.
Ingen skadade heller Balder, hvarken med kastspjut eller pilar.
Den, som afskjuter sådana i solskenet, sårar icke solen. Men
mörkrets pil, gjord af Misteltenen, denna snyltgäst, som håller sig
grön under vintern och som icke aflagt ed att ej skada Balder,
kom efter ondskans råd att i afundens hand slungas mot Balder
och fälla honom. Vi skola snart nog, hoppas jag, inse betydelsen
häraf. Nu må endast i förväg antydas, att berättelsen härom,
inom begge Eddorna utförd på grundvalen af den natursymboliska
föreställningen om Balders död för natten och för vintern, syftar
på Balders död i historisk bemärkelse, då åsafolkets frihet gick
förlorad genom en skickelsediger slump, gullåldern slutade och
åsafolket måste utvandra till norden. Då måste ock Balder gå
till Hels rike för att dväljas der till ragnarök.

Alla dessa tre olika moment, Balders död för natten, Balders
död för vintern och Balders död för de gamla gudarnes återstående
ålder, äro på ett förträffligt sätt tecknade äfven hos Saxo. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free