Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand och eftertraktade att undanrödja [1] sin rival. När Hother
under en jagt gått vilse i mörkret, kom han till några
skogsjungfrurs (nornornas) boning, hvilka helsade honom vänligt, nämnde
honom vid namn och sade sig vara valkyrjor, som osynliga drogo
i örlig och kunde bereda vidrigheter eller segerlycka efter
godtfinnande. Men de varnade honom för att inlåta sig i kamp med
Balder, emedan denne vore af gudomlig börd. Derefter försvinna
de och deras boning. Hother stod allena på fältet. Han omtalade
denna händelse för Gevar och begärde hans dotter till äkta, hvilket
ock Gevar biföll, ifall nemligen icke Hother fruktade för Balder,
som fått ett tidigare löfte. Tillika gaf han Hother anvisning på
ett svärd, hvarmed Balder kunde såras, och en armring, som
medförde stor rikedom. Dessa dyrbarheter egdes af jätten Miming.
Honom borde Hother uppsöka i hans aflägsna håla och sätta sig
vid dess ingång, dock så att han ej skymde solen och med för
mycken skugga dref jätten ut. Hother gjorde så, grep jätten och
tvang honom att i lifslösen lemna sin ring och sitt svärd.
När nu Gelder, konung af Saxen, som var Balders vän, förnam
detta, utrustade han skepp och drog i härnad mot Hother. Den
spåkunnige Gevar hade rådt den sistnämnde att i stridens början
hålla sig på afstånd och låta Gelders folk på långt håll afskjuta
sina pilar, men först derefter anfalla. Det skedde så. Somliga af
fiendens pilar föllo ned i hafvet utan att göra någon skada; andra
upptogos af Hothers folk, som slungade dem tillbaka, så att Gelder
fann sig föranlåten att på toppen af stormasten (mali cacumen)
upphänga en röd sköld till tecken att han bad om fred. Han
fick fred.
Nu menar Prof. Bugge, att man i denne Gelder, konung af
Saxen, om hvilken isländska källor intet veta, tör och bör
igenkänna den af Galfrid af Monmouth omtalade Cheldericus eller
Cheldricus, också en saxisk anförare, som med en flotta drog från
Tyskland till Britannien. Såsom motiv och förebild för Hothers och
Gelders nyss omtalade strid anför Bugge Cheldriks första slag i
England, hvarvid saxarne bakom trädens stammar försvarade sig
mot briternas skott; men konung Artur lät nedhugga träden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
