- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
78

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillspärra utgången med trädstammarna. Han väntade tåligt, till
dess saxarne, plågade af hunger, måste bedja om fred, som de ock
fingo.

Och detta skulle vara upprinnelsen till Saxos berättelse i
förevarande punkt? Jag nödgas dock genast erinra, att denna
bevisning intet annat är än idem per idem; att Hothers strid med
Gelder i alla sina drag är natursymbolisk, på grundvalen af
Balderssagan. I alla sina drag? Ja. Låtom oss se!

Man torde lätt finna, och jag skall nu icke uppehålla mig
dervid, att Miming blott är ett annat namn för jätten Mimer, som
vardt gifven åt vanerna; att hans ring syftar på Dröpner,
symbolen af solens ring, som främjar jordens fruktbarhet; och att
svärdet syftar på vanaguden Fröjs svärd (lien). Hother (mörkrets
gud Höd) måste förskaffa sig dessa odlingens hjelpmedel för att
kunna besegra Balder.

Namnet Gelder, hvars bärare här göres till konung af Saxen
och Balders vän, motsvarar det isl. gelðr, gall, ofruktsam, och är
ingenting annat än en mythisk-poetisk omskrifning för den
stupande solskifvan, som icke längre är hett brännande och som, då
hon sänker sig i vestern, låter en del af sina strålar (Gelders
pilar) falla ned i hafvet, medan en annan del ej hinner långt upp
på land. Nu får Hother mod att anfalla och kasta pilarna
tillbaka. Och i nordens längsta sommarnatt går solen icke ned, utan
höjer sig öfver horisonten såsom en glödande röd sköld, fredstecknet.
Denna symbolik är lika vacker som den är naturlig, enkel och
osökt. Ett barn kan fatta dess mening.

Detta var Hothers första seger, i bildlig mening Balders död
första gången, solskifvans nedgång för natten.

Namnet Gelder står dessutom i analogi med en annan
benämning, allmänt känd, men också allmänt missförstådd. Jag menar
denna. De danske Sköldungarne sägas härstamma från Sköld,
Odens son. Hvem är då rätteligen denne Sköld? Hans namn, en
omskrifning för att uttrycka Baldersbegreppet, betecknar soldisken,
skölden Svalin, som är stäld framför guden, då han åker ut i sin
vagn [1]. Brinna skulle berg och dal, fölle han ifrån. Saxo vet


[1] Då nu Sköld är en omskrifven benämning för Balder, så begagnas likaledes en
omskrifven benämning för Oden såsom hans fader, nemligen dels Sceaf (Skeifr?), den
skefögde, enögde, ty Oden hade pantsatt sitt ena öga (månen), dels Skilfing, den
skälfvande, hvilket syftar på den dallrande luften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free