- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
80

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudar, att med djurisk vildhet förfölja flottans qvarlefvor för att
genom dessas utkastande tillfredsställa krigets sorgliga lystnad.
I detta slag stupade Gelder, vardt öfver en hög af döda kroppar
lagd å ett skeppsbål och bränd, hvarefter hans aska med kunglig
ståt högsattes. Hother, såsom segervinnare, firade sitt bröllop
med Nanna.

Detta var Hothers andra seger, i bildlig mening Balders död
andra gången, nemligen genom solens försvinnande för vintern.
Thors åska var bragt till tystnad, solskifvan var skymd och då
var Gelder död. Ja, symboliken antyder till och med höstskörden
(skeppens hemsökelse med svärd, med lie) och höstregnen (deras
lemnande till rof åt vågorna), så ock trädesjordens gödslande (genom
qvarlefvornas utkastande)!

Återstår att tala om den sista striden och Balders död i
historisk bemärkelse.

Segerlyckan vexlade om. Balder kom starkare tillbaka, slog
Hother, som förlorade krona och rike; och Balder gaf sig ingen
ro, förr än han äfven fick Nanna såsom segerbyte. Ytterst
betydelsefull är här Saxos berättelse om den nya källa i jorden, som
Balder öppnade för sitt törstande folk, vidare om hans svåra
drömmar och huru han åkte i en vagn, rheda. Sjelfva detta ord rheda
har ett djupt ingripande sammanhang både med kulten och
åsafolkets vandringshistoria, hvilket här blott kan anmärkas, icke nu
belysas. Förgäfves sökte Hother med vapenmakt återtaga hvad
han förlorat. Tärd af sorg gick han långt bort i en ödemark,
dvaldes der i enslighet [1] och kom slutligen åter till den
hemlighetsfulla skogen och de tre skogsjungfrurna, som vid deras första möte
gifvit honom skyddsdrägten. För dem klagade han öfver sitt öde.


[1] Det synes mig obehöfligt att till belysning upptaga de paralleler, hvilka Prof.
Bugge med så mycken lärdom sökt uppdraga mellan Hother och Paris för att göra det
sannolikt, att den förre är en kopia af den senare. Exempelvis må dock här anföras
ett drag. Bugge yttrar (sid. 113): »Saxo siger, att Hother havde havt for Skik at
give Folket, der spurgte ham til Raads, Besked fra Toppen af et höit Fjæld. Dette
Træk kunde malig staa i Forbindelse med den Beretning om Paris, at han, dengang
han boede paa Bjærget Ida, af Hyrderne blev anerkjendt som deres Hövding, saa at
de kom til ham med alle sine Stridigheder, hvilke han retfærdig afgjorde».

Tro det den som vill! Men när Saxo säger, att Hother (mörkrets gud Höd) sätter
sig på en hög fjälltopp, så syftar han med denna natursymboliska bild uppenbart
derpå, att den höga fjälltoppen, äfven under den ljusa årstiden, ofta är insvept i
mörka moln. Då har Hother tagit sitt säte der. Han plägade ju också sticka sig
undan i de ensliga och ödsliga skogssnåren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free