- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
115

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

göra de äfven med sina slägtingar, om tvist dem emellan uppkommer och den
ene varder genom konungens dom lemnad i den andres våld. Och när gäster,
som stå i anseende hos någon, komma till honom på besök, så framsätter han
dessa hufvud och berättar, hurusom dessa slägtingar förföljt honom såsom en
fiende, men hurusom han fått makt med dem — och detta omtala de såsom
en stor och ädel mandat.» —

Hellenerna åter, som ombildat så många främmande sagor,
berättade deremot — allt enligt Herodotos — skythernas stamsaga
så, att Herakles, då han bortdref Geryons oxar, skall hafva
kommit till det skythiska landet och med ormjungfrun Echidna födt
tre söner Agathyrsos (Lipoxaïs), Gelonos (Arpoxaïs) och Skythes
(Kolaxaïs). Den af dessa tre söner, som framdeles kunde spänna
Herakles’ båge, skulle blifva landets herre. Det kunde icke de
två äldste, hvarföre modren fördref dem; men det kunde den
yngste, Skythes, som också vardt landets herre och konung.

Agathyrsos — namnet har en viss likhet med Angantyr —
skall hafva vandrat vesterut och blifvit stamfader åt agathyrserna,
som bodde förnämligast i det nuvarande Siebenbürgen, voro rika
på guld, klädde sig yppigt och i sina seder liknade thrakerna
(Herod. IV: 10, 104).

Gelonos åter skall hafva nedsatt sig österut på andra sidan
om Tanais och blifvit stamfader åt gelonerna, hvilka bodde
samman med budinerna. De hade boningar och helgedomar af trä
samt en större stad af trähus. Herodotos menar, att gelonerna
ursprungligen voro hellener, fördrifna från stapelplatserna; deras
tungomål var en blandning af helleniska och skythiska. Må hända
voro de qvarsittande kimbrer (vaner). Men budinerna, som äfven
kallades geloner, sägas varit urinvånare i landet. De hade ljusblå
ögon, rödlett hy, vandrade omkring med sina hjordar och voro de
enda, som åto kåda [1]. Det land de innehade var helt och hållet
betäckt med skog af många slags träd. Men gelonerna brukade
jorden, odlade säd, bakade bröd och hade trädgårdar.

Nu är lätt att se, att eddaskalden i qvädet om Völund
identifierat skythernas stamhjelte Targitaos (sköldhållaren) med konung


[1] Åto kåda, (φϑειϱοτϱαγεουσι, af (φϑειϱ, egentligen frukten af en tall, cembratallen?
Ordet ftheir, som äfven betyder lus, har man här velat öfversätta så, i den meningen
att budinerna åto löss. C. A. Agardh har längesedan visat orimligheten af denna
tolkning. Man kan till och med ifrågasätta, om icke ordet φϑειϱ betecknar —
barkbröd. Nöden är urgammal. Nödbröd är väl icke heller ett ungt begrepp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free