- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
120

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lucka ersättes genom den yngre Eddans Gylfaginning, som är ett
sammandrag af hela den gamla gudaläran och i sjelfva verket
också handlar om Sveastammens invandring i norden.

Vidrik Velandsson lär man bäst känna i Vilkinasagan, der
han kallas Vidga och till sin karakter är tecknad efter Vidar,
likasom Völund i någon mån efter Vale. När Vidga var uppväxt,
frågade honom Völund, om han ville lära smida så mycket som
Völund sjelf kunde. Men Vidga svarade: för mitt mödernes skull
gifve Gud, att aldrig min hand komme vid hammarskaft och
tång! Hvad vill du då lära dig till ditt uppehälle? — sporde
Völund. Vidga gaf till svar: jag vill helst älska godan häst,
styft spjut, skarpt svärd, nyan sköld, hårdan hjelm, hvitt harnesk
och sedan en berömmelig höfding tjena!

Så har äfven Sveastammen sagt mer än en gång.

Han for till Didrik af Bern.

Vidgas sköld var hvit med en hammare och tång i röd färg,
emedan hans fader var en smed; men öfverst voro tre
karbunkelstenar, som häntydde på hans möderne. På hans hjelm var en
gyllene orm, och samma orm var ritad på hans sadel, vapenrock
och fana, såsom det anstod Sigurd Fafnersbanes ättman. Vidgas
hela vapendrägt var hvit. Man kan väl också, om man har ögon
dertill, igenkänna färgen i dalkarlens, i vingåkersbondens och i
den uppländske dragonens ännu ej alldeles aflagda hvitrockar.

*



Då man velat säga, att den nordiska mythdiktningen
egentligen härstammar från vikingatiden och uppbäres af dess böljeslag,
torde det vara skäl att i detta ämne inhemta något vittnesbörd
af Jordanes, hvilken omkring år 550 eft. Kr. skref i latin sitt
arbete om göterna i söder [1]. Det var en tid, då man trodde dessa
göter vara komna direkt från Asien, icke från norden. Men
Jordanes, som utan tvifvel af göta män inhemtat sin geografiska
kunskap om deras hem i norden, der han sjelf aldrig varit, har anfört
många folknamn, hvilka mer än tydligt tala om sin hemulsrätt.
Många af dessa namn äro oigenkänneliga i gamla afskrifter af

[1] De Getarum sive Gothorum origine et rebus gestis. Detta arbete är utgifvet i
svensk öfversättning af J. F. Peringskiöld under titel: »Beskrifning om Göthernas
ursprung och bedrifter etc.», Stockholm 1719.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free