- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
128

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den alstrande jorden, och Fröja, kärlekens gudinna, idealqvinnan.
De två stora stenar, som bildade qvarnen Grotte, beteckna
antagligen elementen elden och vattnet, som främja jordens alstring;
sjelfva namnet Grotte härledes utan tvifvel af gróa, växa, låta
växa, hvilket säges om den groende eller groddnärande jorden.

Uti inledningen till sången om qvarnen Grotte heter det, att
Odens son Sköld, de danska Sköldungarnes stamfader, hvars namn
ofvan förklarats såsom en omskrifven benämning för
Baldersbegreppet, hade en son Fridleif, den som lemnar eller bereder fred,
hvilket namn åter är en likartad omskrifning för Balders son
Forsete, rättvisans skipare och lagens väktare. Hans son kallas Frode,
den kunskapsrike och mäktige, nemligen genom odlingens
hjelpmedel. Icke oegentligt kan han sägas vara en representant för
Fröjskultens blomstring. Under hans regering i Danmark
inträffade den så kallade Frode-friden. Samtidigt med honom regerade i
Sverige (Svithjod) en son af Fröj, kallad Fjolner eller Fjölner, den
i gåtor inhöljande, namnet en omskrifning för Bragebegreppet. Af
honom säges konung Frode vid ett gästbesök hafva köpt
trälqvinnorna Fenja och Menja, dem han sedermera höll i ständig träldom
för att draga qvarnen; men sjelfva qvarnen säges han hafva fått
af en man vid namn Hängekäft, hvilket syftar på den fördrifne
vanaguden Njärd (jfr Loketrätan str. 34, 36).

Konung Frode unnade de båda jätteqvinnorna ingen ro, medan
de skulle mala guld, frid och lycka åt honom. Han fick mycket
deraf, men aldrig nog. Hans män försoffades af vällefnad och
insöfdes i dådlöshetens slummer. Det var öfverflöd på både mat och
dryck, men detta medförde ingen lycka; ty jätteqvinnorna,
förtrytsamma öfver sin svåra träldom, drogo fägnadsqvarnen med dolsk
fiendskap, så att det började se dystert ut för Frode. Så är ock
sagdt, att hans grannkonung Fjolner vid ett gästbesök hos honom
drunknade i ett mjödkar. Men en sjökonung vid namn Mysing
kom med en här mot Frode, dräpte honom och tog mycket byte.
Så slöts Frode-friden.

Några särskilda erinringar vid sjelfva sången bifogas här.

Str. 1. De båda jätteqvinnorna kallas framvisa eller
framsynta, hvilket icke heller är underligt, då de i viss mån uttrycka
samma begrepp som valorna Groa eller Hyndla och Heid eller
som valkyrjorna Ölrun och Svanhvit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free