- Project Runeberg -  Eddastudier. Brages samtal om skaldskapets uppkomst m. m. /
129

(1900) [MARC] Author: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I förbigående må anmärkas, att efter Groa antagligen är
uppkallad den gamla lag, som nämnes Grågåsen (Groagåsen).

Str. 3. Här gifves en mycket betänklig antydning, nemligen
att de båda trälqvinnorna voro i tysthet lättfärdiga.

Str. 7. Man torde uppmärksamma det mycket missförstådda
uttrycket ecki-orð sorglåt.

Str. 9. Jätten Allvaldes tredje son Gång eller Gymer, hösten,
som i jorden nedlägger och gömmer den mogna frukten, kallas här
Örner af orna, hvilket säges om allt som multnar, men också låter
frökornet gro till blifvande ny skörd.

Str. 10. Ej skulle qvarnen Grotte kommit ur jorden eller i
gång, säger Menja i sin förtrytelse, icke heller hon sjelf malit så,
om något väsen känt hennes (Menjas) sinnesart, som hon nu
slutligen kommer att uppenbara. Öfver denna hennes sinnesart uttalas
en dom i sista raden af Völuspå.

Str. 14. Gotorm är en poetisk benämning för det
Odensdyrkande göta folket. Knue, slagskämpe, näfrättens man, framstår
såsom en representant för stenåldersfolket.

Str. 16. Man torde lägga märke till följande ord af sällsynt
skönhet, som en del öfversättare vanstält, i det att de betraktat
denna målning genom sotadt glas:

Grus tär fötterna,
frost hvad ofvantill —


Grundtextens fullt tydliga ord kunna naturligtvis icke
öfversättas med

»Grus tär föttterna,
och frost vår kropp».


De båda jätteflickorna känna sin hjelplösa belägenhet: till sin
lekamliga varelse äro de bundna vid stoftet, för tanken är skumt
och för hjertat kallt. Detta uttryck må jemföras med konung
Niduds ord till sin maka i qvädet om Völund:

Kallt är mig hufvudet,
kalla dina råd —


Str. 17 och efterföljande äro förträffliga.

Str. 19. Här förutsäges oförtydbart den strid, som skall varda
väckt till lif genom kristendomen:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:23:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfedda/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free