Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enligt den äldre eller längre runraden, förslag, dem Wimmer i de
flesta fall biträdt.
För min del nödgas jag, drifven af ett tvifvel, som länge
föranledt mig att begrunda våra nordiska runinskrifter, här uttala
den mening, att flere sådana inskrifter enligt den kortare runraden,
alltså hänförda till den senare runskriftsperioden 800—1000 eft.
Kr., äro mycket äldre, medan å andra sidan inskrifter enligt den
längre runraden äro vida yngre än man förmenat, i många fall
arkaiserande, d. v. s. att en prägel af ålderdomlighet blifvit dem
afsigtligt förlänad. Ja, jag är i sanning benägen att tillskrifva
de begge runraderna samma eller nästan samma ålder, dock med
den erinran att göterna i södern använde den längre raden till
likhet med det latinska alfabetet, med hvilket de hade en nära
och ständig beröring.
Det är icke min mening att nu framlägga några skäl för denna
min allmänna uppfattning, annat än genom förslag till ny läsning
och tolkning af några runinskrifter, dem jag anser vara förut
missuppfattade. Det är min afsigt att ganska snart framställa
ytterligare förslag i enahanda väg. På detta område behöfver
forskningen taga många krafter i sin tjenst. Det vill jag ock hafva
sagt, att den, som af fruktan att misslyckas ryggar tillbaka för
att bringa sitt offer åt sanningens sökande, uppgifver hoppet att
utröna det verkliga förhållandet.
Att det vidsträckta fältet ännu icke är öfverskådligt, det har
Wimmer likasom äfven Bugge betonat och det vill jag också här
med några ord påpeka.
Som bekant är den kortare eller s. k. yngre runraden med 16
mynder systematiserad genom indelning i tre s. k. ätter, nemligen:
1. Fröjs ätt: ᚠ. ᚢ. ᚦ. ᚯ. ᚱ. ᚴ. f. u. th. o. r. k (g).
2. Hagals ätt: ᚼ. ᚾ. ᛁ. ᛅ. ᛋ. h. n. i. a. s.
3. Tyrs ätt: ᛏ. ᛒ. ᛚ. ᛘ. ᛦ. t. b. l. m. r (finale).
Den längre eller s. k. äldre runraden åter med 24 mynder
framställer sig t. ex. enligt Vadstena-brakteatens runalfabet sålunda:
| ᚠ. | ᚢ. | ᚦ. | ᚨ. | ᚱ. | ᚲ. | ᚷ. | ᚹ. | ᛬ | ᚺ. | ᚾ. | ᛁ. | ᛃ. | ?. | ᛒ. | ᛉ. | ᛋ. | ᛬ |
| f. | u. | th. | a. | r. | k. | g. | w. | ᛬ | h. | n. | i. | j. | eu. | p. | r. | s. | ᛬ |
| ᛏ. | ᛒ. | ᛖ. | ᛗ. | ᛚ. | ᛜ. | ᛟ. | ᛞ. |
| t. | b. | e. | m. | l. | ng. | o. | d. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
