- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
41

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsläkarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rekommenderandet av hans efterträdare, tills närmare underrättelser inlupit.
Ryktet visade sig vara förhastat, och Bromelius levde ännu i
fem år. I medio av januari 1707 avlät magistraten en skrivelse
till den sjuke gubben med förslag »om dess sons vocation til
adjunkt». Det hette i den välmenande skrivelsen bland annat:
»Som åldern och åren taga till och krafterna däremot försvagas
(och) Herr Doctorn själf esomoftast av sin svåra passion och
eljest ålderdomsmatthet hålles bettlägrig — är därigenom hänt,
att åtskilliga besvär hos oss inkommit över brist av råd och
hjälp för patienterna — för den skull hava vi måst falla på den
meningen att förmå ädle Herr Doctoren uti sin ålderdom och
svaghet att se sig om en god adjunkt och medhjälpare uti sina
ämbetssysslor, varandes mest allas önskan där hän syftat, om
icke Herr Doctoren ville fatta den goda resolution att behålla
hos sig sin käre son, Herr Doctoren Magnus Bromell, vilken
både in- och utrikes förvärvat sig det vackraste lovord, att
han redan är en qualificerad man — och må Herr Doctoren
intet fatta om oss de tankar, som skulle vi härigenom vela
göra honom bekymmer utan fast hellre att vi söka hans
conservation och hans käre sons välgång till någon viss charaktär
och station etc.» — — — .

Trots den vänlighet med vilken brevet var avfattat, vill man
ändå nästan hoppas att Bromelius aldrig fick del av denna
magistratens veklagan. Skrivelsen är protokollförd den 16
januari och redan 5 februari slutade Bromelius, mätt på år
och dagar, sin levnad.

Hans minne hugfästes genom en sorgedikt, kallad
»Högståstundat afsked — då des döda Lekamen därpå den 19 maj
samma Åhr til sin Hwijla i Gustavi Domkyrkia i Götheborg
med vanlige Ceremonier uthi förnähma Wänners Närvaro
beledsagades. Författat af en, som jämpte det sorgbundne
Huset öfwer des Frånfälle Klagar med Tårar.» Namnet på denne
vän i familjen är ej bekant och blir förmodligen för all framtid
ouppdagat.

Bromelius var känd som en mycket framstående botanist
och medhann redan på tredje året av sin göteborgsvistelse att
utge en flora över göteborgstrakten. Han kallade den sin
»Chloris», närmare bestämt Chloris Gothica.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free