- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
136

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältskärerna och Stadsbadarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varandes medikamenterna i sig själva goda, men behörig
applikation ej som sig bort blivit inrättad.»

Någon klarhet beträffande dödsfallet vanns väl ej. Morter
erbjöd sig visserligen att skära upp liket för att därigenom
ådagalägga sin oskuld. Lundelius ansåg att dylikt ej tjänade
någonting till, då de Loede redan varit död några dagar,
»emedan allt vad i den dödes lekamen är till att se och finna, nu skall
vara i confusion och oskick». Lundelius fick emellertid ett
kärt tillfälle att klämma efter samtliga tre fältskärer för deras
överträdande av Kunglig Majestäts förordningar, »i det de
icke allenast invärtes mediciner för de sjuka här i orten
förordna, det dem ej tillkommer utan ock Mercurialia och Opiata
med annat mera» etc. Detta gick dåligt i stil med § 30 av 1688
års medicinalordning, som lämnade barberare »fritt att idka
det som till chirurgien hörer, — dock att dem skall fritt stånda
i medici frånvaro ingiva wunddricker (sårdrycker), tillberedda
gurgilvatten och halssaft».

Lundelius anhöll därefter hos magistraten om gunstig
handräckning och assistens till eftertryckligt handhavande av
Kunglig Majestäts förordningar, att de ock här på orten må
bliva vördade och efterlevade, så att var må bliva vid sitt och
icke träda uti en annans beställning.

Morter var av allt att döma en smart affärsbegåvning; bland
annat försålde han här i staden rottingar till 24 styver stycket
för en holländsk köpman i Amsterdam, Simon Reindertz.
Rottingen var ju på sin tid ett gott uppfostringsmedel, och
åtgången tycks inte varit så ringa att döma av Reindertz och
Morters affärstransaktioner i holländska gulden. Den 16
November 1713 utfärdade magistraten respass för Morter i
handelsangelägenheter till Hamburg och Amsterdam. Han
torde dock aldrig kommit i väg. Det var nämligen i samma
veva som den de Loede—Morterska affären lade beslag på
hans närvaro i hemorten.

Morter hade i riksrådet, fältmarskalken och
generalguvernören Carl G. Mörner en hög gynnare. Genom dennes
bemedling och inflytande fick Morter äntligen lön för mödan
som stadsfältskär, i det han den 1 oktober 1713 »erhöll den höga
kongliga senatens fullmakt att vara stadsfältskär och njuta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 19 14:03:32 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sflakegbg/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free