Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältskärerna och Stadsbadarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och på mångahanda sätt visat sig trogen sin konung, vilket
var riskabelt nog i den rebelliska provinsen. Mäster Rönnow
hade jämväl gott beröm för duglighet och ingen kunde därför
vara mera värd än han att ifrågakomma till den post, med
vilken Carl XII i nåder hugnade honom.
Det var säkerligen ej utan stora bekymmer Rönnow såg
sig 1719 ställd på indragningsstat och berövad en god del av
sin utkomst genom det sparsamhetsregemente, som efter Carl
XII:s död tvingats fram av den hårda nödvändigheten.
Göteborgs magistrat fann indragningen av beställningen
betänklig nog samt ansåg posten oundgänglig. Det borde
nämligen alltid finnas till hands en förfaren mästare, som
kunde gå de sjuka och svaga till handa och ej detta ensamt
utan ock för att i casus medicolegales[1] betjäna magistrat och
domare med besiktningar uti slagsmåls- och dråpmålssaker.
»som dessvärre oftast hända och tima.» Vidare borde han
betjäna stadsbåtsmännen och stadsvakten, när skada eller
ohälsa tillstötte. Man bönföll därför hos regeringen att
fältskärsbefattningen åter måtte upptagas i stadens utgiftsstat,
dock med lönen reducerad till 200 daler s:mt, och anhöll att
Rönnow, som var en infödd svensk man, och som genom
sin visade erfarenhet i professionen och sin osparade flit
vunnit gott och allmänt förtroende, måtte få behålla och förestå
densamma.
Friedrich August Meister.
Om Rönnow hette det 1735, att han var till åren kommen,
så att han betarvade någon lisa, varför han avstod från sin
beställning till förmån för gesällen Friedrich August
Meister, som tio års tid här och på andra orter tjänat som
gesäll och uti tvenne år uppehållit sig i Paris, varest han till
fullo skall ha lärt och övat sig uti alla stycken, som till
chirurgien hörde.
Carl Didrik Engelhart.
Storhetstidens hjältesaga var längesedan lyktad. Det skede
i historien, som fått namnet »Upplysningstiden», hade redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
