Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första barnmorskorna i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
assessorn i Collegium medicum, Johan Nordenheim. Detta
hade skett efter skriftlig anmodan av borgmästare Tellander
i Göteborg, som förde magistratens talan. Nordenheim var
vid denna tidpunkt »informator för barnmorskorna», och
borgmästare Tellander hade således förstått att vända sig till
rätt vederbörande. I sin svarsskrivelse till borgmästaren gav
assessor Nordenheim den nämnda Ulrika Ehrengren de
bästa vitsord. Själv hade hon vid erbjudandet ingalunda varit
ovillig att lämna Stockholm och bosätta sig i Göteborg samt
satte i all anspråkslöshet som enda villkor för sin anställning
därstädes, att man bekostade henne fri resa till Göteborg.
Magistraten förklarade sig nöjd med hennes tillbud, men sade
uttryckligen ifrån, att den ej ville förbinda sig till några
ytterligare utgifter för henne än respenningarne. I en ny skrivelse
till assessor Nordenheim uttalade borgmästare Tellander
å magistratens vägnar sin tacksamhet för den benägenhet
och välvilja, han visat orten samt tillade, att då »vi ock icke
annat kunna finna, än att en sådan person är här nyttig och
tjänlig, så följer härjämte sedel på trettio daler s:mt till
bemälta Ulrika Ehrengrens hitresas fortsättande». Brevet
och pengarne avgingo den 6 Oktober 1729, som således kan
anses som ett viktigt datum i det Göteborgska
barnmorskeväsendets historia.
Den förste läkare i Sverige, som verkligen ivrade för
barnmorskeutbildningen, var Urban Hierne. Intagen av den
djupaste medkänsla med de hjälplösaste av människovarelser,
barnet vid dess farofyllda inträde i detta livet och modern,
som gav det livet med sitt eget liv som insats, skrev han den
15 april 1682 sitt av ärlig patos dikterade brev[1] till Kunglig
Majestät angående inrättande av barnbördshus eller som han
kallade det, barnsängshospitaler för barnmorskors utbildning.
Skrivelsens innehåll finnes delvis återgivet i det kapitel, som
handlar om sjukhusen i äldre tid. I motiveringen ingick Hierne
på en rätt utförlig redogörelse för dittillsvarande ordning eller
snarare oordning i landet. Den tavla han upprullade i bemälda
avseende verkade övertygande. Det var en svartmålning
jämförd med de ljusare och bättre förhållanden, han iakttagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
