Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äldre sjukhusinrättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
corps de guardet o. s. v. Nästan sist omnämnde han helt i
förbigående stadens sjukhus, enbart konstaterande faktum
och ej ett ord mer om den saken. Han tog det i ordningen efter
skarprättarbostaden och närmast före stadens fångahus eller
»stadsens gömmo». Vår skrivare hade därigenom tydligt nog
markerat dess publika rang, men lämnade den förvetne i
ovisshet både om dess belägenhet, utseende, storlek etc. Han
tycktes tydligen och troligen med rätta anse, att det ej var värt
att spilla många ord på utan hellre hålla tyst om. Man fick
därför söka ytterligare besked på annat håll, och så mycket
kunde man av samtida gamla räkningar finna, att
sjukhustaket var gistet och otätt samt tarvade reparation. Annars
förekom det i räkenskaperna inga andra uppgifter om
förbrukningsartiklar till denna stadens inrättning än spikar och
bräder till likkistor. Anno 1707 läses t. ex. »Till likkistor åt
fattigt folk, som dött i sjukhuset och annorstädes i staden
500 läktespik; Anno 1708: Till 36 likkistor åt fattigt folk 21
tolfter bräder, som dött här i staden och i sjukhuset» o. s. v.
efter samma formulär. Man kommer efter dylikt sorgligt
besked in i en trist och makaber stämning och ofrivilligt rinner
en i hågen skalden Brauns gripande strof, hur han gladde
sig »åt mycket litet, blott åt fyra bräder». Det har varit
glädjen för den, som ej väntade sig något ytterligare av livet.
Bland stadens befattningshavare i ordinarie stat fanns ock
en person, som hade den högst allvarliga men föga sympatiska
titeln stadstuktaren. Av handlingarne synes framgå, att
denne man jämte familj hade bostad åt sig upplåten i
sjukhuset och jämte sin ordinarie syssla även hade skyldighet att
öva uppsikt över sjukhuset och därstädes fungera som ett
slags skaffare eller syssloman. Upplysningarne därom äro
dock så knapphändiga som möjligt. Ur en liten
sjukhusinteriör från 1696 finner man, att dåvarande stadstuktaren hette
Anders Larsson. Den 19 augusti sagda år ingav han en
anmälan till översten Gustaf Macklier, att han för en kort tid
sedan å sjukhuset mottagit en dödssjuk kvinna jämte hennes
lilla barn. Kvinnan var hustru till en soldat Johan Frisk.
När hon kort efter avled, måste Anders Larsson ta hand om
det moderlösa barnet, som alltjämt låg honom och hans hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
