Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur ett hospitals historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gav insamlingen med klingpungen i Gustavi Domkyrka cirka
300 daler s:mt årligen.
Till julinsamlingen 1760 utfärdade stadens borgmästare i
egen person och å rådets vägnar ett bevekande och känslosamt
upprop till stadens invånare. Ur aktstycket, som är så typiskt
för sin tid, lånas härmed följande. »Det lärer icke vara någon
obekant, som bygger och bor i denna stad, att ett nog drygt
antal givas av olyckliga medbröder och jämnkristna, hvilkas
minsta elände består i den eljest tunga bördan fattigdom; de
tryckas därjämte av en svårare last, som är brist på god hälsa
och färdiga lemmar, ja den allra svåraste, ty de äro berövade
förnuft och förstånd. Dessa levande tempel, dessa våra bröder
och systrar äro hungroga och böra spisas, nakota och böra
klädas, de äro ursinniga och böra vårdas och skötas, de äro
ömkansvärda uslingar, men tillika stora ämnen för borgerlig
dygd och kristelig tro och medlidande. — Man bör — till
Göteborgs välförtjänta lovord förklara, att utan denna stads
kärleksbevisning hospitalet redan varit ödelagt och dess
olycklige invånare förorsakat sådana spektakel och all den oro på
våra gator och i våra hus, som man kan föreställa sig en hop
vanföre (!) och ursinnige måste åstadkomma, då de bliva utan
tillsyn och påaktning lämnade etc.» Aktstycket slutar med
den vanliga vädjan om rikligt allmosegivande, »och det så
mycket mer som den högste Välgärningsmannen lovat sådant
såväl på ett samhälle i gemen som på hvar givare enskilt
nådeligen belöna.»
En av de frikostigaste allmosegivarne var Ostindiska
kompaniet, som alltifrån 1737 lämnade en gåva av femhundra daler
s:mt för varje med full laddning hemkommet, kompaniet
tillhörigt skepp. I kompaniets skriftliga förbindelse därom var
knutet det förbehållet, att hospitalet för varje dylik föräring
måste ikläda sig skyldighet till underhåll och förplägning under
deras återstående livstid av högst två personer, som i
kompaniets tjänst kunde komma att ådraga sig obotligt lyte eller
skada; om någon person avlede genom dylik skada, var
hospitalet jämväl skyldigt att taga hand om hans efterlevande änka.
Det var således en rätt praktisk form av olycksfalls- och
änkepensionsförsäkring, som kompaniet härigenom etablerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
