- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
208

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna hälsovården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handteras och skötas». — — — Då, menade magistraten,
kunde innevånarne och borgerskapet i förstaden Haga och
Masthugget så mycket mindre förpliktas att emot deras vilja
emottaga samt med husrum och värme förse detta sjuka
sjömanskap. — — — »De lära kunna inläggas uti de förmodligen
vid nya eller gamla Amiralitetsvärftet befintliga baraquer vilka
numera lära vara lediga».

Samma klagan återkommer flera gånger, t. ex. 1762, då
fläckfeber och rödsot utbrutit bland garnisonsmanskapet. Fastän
kronolasarett funnos, så fingo dock många av de sjuke
kvarligga hos sina respektive värdar, dessa senare, oberäknat
smittofaran, till stor tunga. Med dylika rapporter för ögonen är
det icke svårt att förstå borgerskapets ideliga klagan över
inkvarteringsbesväret.

Frånsett nu omnämnda farsoter var det ock smittor av annan
art, som vållade magistraten stora bekymmer, och vilka
ägnades den största uppmärksamhet. Dels ansågos de innebära de
allvarligaste faror för befolkningens sundhet, dels förorsakade
de både den enskilde och det allmänna svåra ekonomiska
förluster.

Det var nämligen de stora kreaturssmittorna, som särskilt
härjade under 1720-talet. Magistraten visade därvid stor
påpasslighet och beslutsamhet i sitt uppträdande. År 1720 hade
boskapssjukan vunnit stor spridning såväl å halländska som
bohuslänska och älvsborgssidan. Provinsialinspektoren
Elgfoot utrustades med laga befogenhet att söka avvända de
vådor för stadsbefolkningens hälsa, som kunde bli en följd av
förtärandet av anstucket kött. Han hade närmast att foga
anstalt i stadsportarne och vid slagbommarne, att kött ej
infördes samt att ingen slaktboskap fick saluföras utan bevis från
kronobetjäning eller präst, att den anlände från sunda orter.
Samma år hade svinsjukan inritat sig i staden. Befolkningen
uppmanades att noga se sig före, så att den vid sina inköp av
fläsk- och köttvaror toge sig i akt för anstucken vara. Sådan
vara skulle genast konfiskeras och oskadliggöras. Säljaren var
förfallen till straff och böter. I februari 1723 hade fäsjukan
utbrutit i Torsby på Inland och börjat därstädes på
överstebostället Rya. Till samma fäsjukas hämmande förbjöds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free