Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavård och Fattigvård samt Fångvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid ortens äldsta klädesmanufaktori, tycker man sig redan
kunna förnimma de svaga signalerna till kampen mellan
»proletariatet och kapitalismen». Det är så långt tillbaka i tiden
som i slutet av 1600-talet. De sista åren på 1690-talet,
särskilt 1696, rådde hunger odh dyr tid i riket och ej minst i
Göteborgsorten. Fattigman fick tigga sitt uppehälle för att ej
svälta ihjäl. Tiggeriet florerade, och särskilt barnen »lågo på
dörrarne och vore efterlöpande på gatorna» för att bettla.
Man visste väl, att tiggeriet födde lättja och att lättjan var
moder till alla laster och var därför uppriktigt bekymrad för
barnen samt betänkt på att genom till buds stående medel
»avböja denna överlast» (tunga), som barntiggeriet jämväl
förorsakade stadens invånare. En utväg yppade sig att i
någon mån inskränka de tiggande barnens antal, i det att
»intressenterna» eller delägarne i klädesmanufaktoriet voro sinnade
att på sitt i Mölndals kvarnby belägna spinneri bereda utrymme
för ett antal barn, som där kunde få lära sig spinna ullgarn till
kläde och därigenom göra nytta för sig mot kost, kläder och
husrum. I spinneriet skulle de få stanna tills de nått den ålder
och styrka, att de kunde brukas i väveriet. Sagt och gjort,
man valde ut de mest behövande och antog sålunda av ren
medömkan de mest utsvultna och sämst klädda bland barnen. Så
långt var allt gott och väl, och de flesta av barnen tyckas ha
funnit sig väl till rätta både med arbetsförhållandena och
utspisningen. Till sin uppmuntran fingo på lördagarne barnen,
några stycken var gång, i tur och ordning permission att vandra
in till staden och besöka sina där bosatta föräldrar, på villkor
att de på måndagsmorgonen åter punktligt inställde sig vid
sitt arbete i spinneriet. Efter hand inträffade det, att ett och
annat av barnen ej brydde sig om att återvända från
söndagsbesöket i staden. Till en början hade man väl överseende
därmed, men skolkarne blevo snart flere, så att spinnmästarn
fick enkom göra sig ärende in till staden för att hämta tillbaka
rymlingarne, vilket naturligtvis vållade störningar i det jämna
arbetet vid spinneriet. Tiden var emellertid inte fallen för
klemighet vare sig med barn eller vuxna, och i längden var
man ej hågad att tolerera dylika metoder. Egentligen var det
ej barnens skull, att de uteblevo på måndagsmorgonen utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
