Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavård och Fattigvård samt Fångvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehålla mera av lag än evangelium. Det var nämligen
avsett som ett rättesnöre för dem, som bröto mot god ordning
och skick. Ifrågavarande ordningsföreskrifter vittna nog
därför mer om tidens omutliga stränghet än om hårdhet. Det
är ej så länge sedan denna stränghet avlystes i vårt land. För
cirka 30 år sedan kunde man således över porten till
fattighuset i Lund läsa det bibliska påbudet: Den som icke vill
arbeta, han skall icke heller äta. Inskriptionen var för visso
i detta fall illa vald och anbragt, ty man kan förutsätta, att
flertalet av dem, som vårdades å fattighuset, efter ett arbetsfyllt
liv ej längre orkade arbeta. Över en arbetsinrättning för
lättingar och lösdrivare borde den anbringas som ett kortfattat
och kärnfullt reglemente för dem det vederborde. Don efter
person som det heter.
Man var i Göteborg icke litet stolt över sitt nyinrättade
fattighus. Det var för sin tid försvarligt stort tilltaget,
eftersom »90—100 torftiga personer där kunde njuta husrum och
nödigt underhåll». Ryktet om den märkliga inrättningen
spred sig vida omkring och nådde omsider residensstaden
Jönköping och därvarande hovrätt, fastän nyheten vid sin ankomst
till hovrätten tycks varit betydligt förvanskad. Man hade
fått saken om bakfoten. Brev kom nämligen från hovrätten,
att man där hört talas om, att ett sjukhus av privata personer
upprättats i Göteborg, och nu ville man göra sig förvissad om,
ifall dessa personer kunde anse sig vara betjänta med att konor
och kvinnspersoner, bortdömda för straff, därstädes kunde bliva
intagna för att göra tjänst under förutsättning att de voro
utrustade med god hälsa och kroppstyrka. Man tänkte väl
närmast på att placera »konorna» som uppvakterskor (eller
sköterskor) för de sjuka. Magistraten svarade att i staden
funnes varken publikt eller privat sjukhus, men att hovrätten
säkerligen i detta fall avsåge det nyupprättade fattighuset,
varest en hop av stadens fattige och allmosetagare vårdades,
men däruti inga criminela, som sig antingen med tjuvnad eller
dylikt försett finge inkomma.
Den förste föreståndaren för Fattighuset, Clas Habicht,
var en klok man, som vägrade att intaga några barn å
anstalten. Han hade på känn att de ej passade därstädes av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
