Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pestilentietider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vår ödmjuka påminnelse, att man efter görligheten betager
folket all för stor impression och inbillning därom, varigenom de
kunde taga räddhåga och förskräckelse till sig, vilka
gemytpassioner ofta förorsaka alterationer och rörelse i blodet och
följaktligen lätteligen varda sjukdomen underkastade och
däremot förtrösta dem med gott hopp till Gud, att faran genom
hans nåd och människors egen aktsamhet förekommas kan.
Ty man erinrar sig, att några resor tillförne här i staden varit så
sjukliga tider och tillstånd, att om allena inbillningen kommit
därtill, så skulle det lätteliga blivit hållet för en gren av
Pestilentian, varifrån dock oss Gud förskonat haver och vi ännu
hoppas en nådig förskoning.»
Att döma av det nu anförda aktstycket var man således fullt
på det klara med att göra, vad som stod i mänsklig makt för
att hålla pestilentien på avstånd. Man komplimenterade
guvernören Sjöblad för hans höggunstiga försorg om stadens
förvarande samt uttryckte den förhoppningen att kunna göra
honom ett så behagligt biträde och medhjälp, som man det av
hörsamma och välmenta sinnen högligen åstundade.
Så långt var allt således gott och väl mellan magistraten och
landshövdingen. Borgerskapet skulle dock snart få pröva på
åtskilliga vedermödor, som skulle sätta dess tålamod på prov.
Invånarnes rörelsefrihet inskränktes strax till det minsta
möjliga. Den borgare, som ville ge sig utom stadens hank och stör
och hade ett »kort» ärende till landet, fick först i högvakten
uppge »namn och resa». Detta infördes under sina rubriker i
vaktboken; därpå fick han vid utgåendet genom någon av
stadens portar av vakten ett tecken eller kontramärke, som han
ovillkorligen skulle på samma ställe återlämna vid
tillbakakomsten samt även i högvakten göra anmälan om sitt
återvändande. Resande borgare och köpmän borde ytterligare lämna
från sig något särskilt bevis om, att de ingalunda vistats å
misstänkt ort samt därjämte förse sig med pass från sitt
uppehållsställe.
Dessa noggranna bestämmelser hade man heller ingenting
att invända mot. De voro fullt i sin ordning.
Det var de svåra följderna i avseende på tillförseln, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
