- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
264

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunns- och dietkurer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frossar i tanken på de honorar, en medicus vid en sådan
brunnsinrättning skulle kunna inhösta. Förmodligen större summor,
skriver han, än Berengarius av Carpi (professor i Bologna) med
sin drägelkur mot frantzoserna, vilken enligt assessor
Lindestolpe därmed förtjänade 40.000 dukater; mer än Helvetius
med sin kräkrot (radix Ipecacuanhae), varmed han lyckades
göra en sådan »fortune», att skalden de la Monaye i några
artiga rim därom kallade honom Fortunius; mer än Sylvius
med sitt »Sal volatile oleosum» och Stahl med sina s. k.
balsampiller och mer än alla de många andra, som genom sina
påfund i medicinen riktat sig otroligt.

Kellander avslöt sin »Invitation» med att citera en
rimmad önskan, som han funnit i assessor Lindestolpes »Tankar
om surbrunnars kraft och verkan», och som hade följande
lydelse:

Herrans ängel, vilken rörde
Vattnet i Bethesda damm,
Att det idel hälsa förde,
flöt med dubbel verkan fram,
Röre ock de svenske brunnar!
Signe dem med kraftig halt,
att man må med svenska munnar
smaka Herren tusenfalt!


Doktor Boëthius, som 1725 antogs som stadsfysikus, blev
även en intresserad brunnsläkare och lyckades till och med
utverka kungligt protektorat för Göteborgs surbrunn.
Kunglig Majestät tog sig dock en funderare på saken i hela två år.
Anhållan hade redan 1726 inkommit från landshövdingen i
Göteborg, Gyllenkrok, om privilegier för brunnen, men
själva det kungliga brevet i ärendet blev först utfärdat i
Stockholms rådkammare den 13 augusti 1728.

Troligen ökade Kunglig majestäts privilegium och protektorat
icke oväsentligt frekvensen av brunnsgästerna. Brunnshuset
fick ju omedelbart något av kunglig glans över sig, och man
drack hälsovatten i undersåtlig pliktskyldighet. Säkert är,
att stadens borgmästare och råd sex år senare voro nogsamt
övertygade om brunnens förmån och nytta samt att den kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free