- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
17

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trögheten i det svenska folklynnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man ämnade slå dem fördärfvade. Någongång var det rent
af nödvändigt att slå dem.

Denna tröghet härleder reseskildraren från det förtryck,
i hvilket de försmäktade. Dessa stackars människor förlora
den aktning, som de äro skyldiga sig själfva, därigenom att
de misshandlas. De hafva tagit sig en vana att betrakta
tvånget som den stora regeln för deras plikt. När man
behandlade dem med mildhet, kände de icke, att man var deras
herre, och trodde det på grund häraf till och med icke; de
gjorde sig jämlika med dem, som de borde betjäna, och
möjligen skulle denna mänsklighet, fortsatt och vidmakthållen,
gjort dem oförskämda. Men den befallande tonen, hotelserna,
slagen förbytte i samma ögonblick deras känslor och tankar;
deras öron och axlar läto deras själ öfvergå till en träldom,
ur hvilken hon för några ögonblick trodde sig hafva utträdt.

Så tedde sig saken för den holländske resenären vid
tiden strax efter Karl XII:s död. I slutet af samma
århundrade reste italienaren Acerbi genom vårt land. Han skildrar
den tidens svenska kvinnor på följande sätt. “De äro
mycket vackra. I deras ansikte finner man tydligt utpräglad
denna för den nordiska fysionomien karaktäristiska typ,
hvilken ger uttryck åt ett det fullkomligaste lugn och jämnmod
i sinnet och hvari ej är att finna ett spår af den eld och
lidelse, som så märkbart känneteckna de franska och
italienska fruntimrens anletsdrag. På grund af den ringa
uppmärksamhet och höflighet, som från männens sida visas dem, och
då de tillbringa sin mesta tid antingen helt allena eller med
hvarandra, så är, trots den goda uppfostran de i allmänhet
fått åtnjuta, deras konversation hvarken liflig eller intressant.
Omsorgen om utseendet upptager nästan all deras tid
och hela deras uppmärksamhet. Detta härrör dock mera
från ett äregirigt sträfvande hos dem att genom elegans och
prakt fördunkla hvarandra än af någon längtan att behaga
männen. Det oaktadt kan man ej helt och hållet fritaga
dem från förebråelsen för koketteri, ty de hafva en
utomordentlig lust och fröjd uti att blifva prisade och beundrade.
Det är af det skälet som de vilja se männen för sina fötter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free