- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
24

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidenstams Hans Alienus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var honom ett välbehag att känna bröstet lyfta sig och andas,
att känna musklerna knyta sig vid fotens steg. Han ville
njuta lifvet i fulla drag, så länge han var ung. Att lefva
lycklig var hans stora mål. Han skulle icke en gång som
gubbe kunna förebrå sig, att han mördat sin ungdoms glädje
med onödigt själfplågeri. Han skulle läsa, tjänstgöra vid
påfliga biblioteket, spela fiol och trifvas i storslagen enslighet.
Hans hus skulle vara ljust och stilla som ett kapell, helgadt
åt landtlifvets gudar. Han skulle vara lyckans och glädjens
öfverstepräst, lyckans söndagsbarn.

Under sådana framtidsförhoppningar ingick han med
ungdomen i en romersk familj en “sammansvärjning“, att de
tillsammans skulle framlefva ett helt år i största möjliga
munterhet och lycka. “Låt oss“, sade han, “taga vara på hvart
ögonblick med en yster snålhet, som om vi lefde under pesten
i Florenz!“ Skulle öfverenskommelsen ej kunna hållas, lofvade
han att offra halfva sitt mödernearf på ett storartadt
karnavalståg i Rom. Det skulle föreställa, huru den moderna
anden efter sin seger öfver skönheten och lefnadsglädjen firade
sitt intåg i Tiberstaden.

Men förbundet bröts sönder. Ledsnad och missförstånd
smögo sig in i vänkretsen. Hans Alienus, den glädjesökande,
opraktiske, puerile enstöringen, mäktade ej uppfylla sin
föresats att lefva lycklig i sällskap med andra, utan han blef
allvarlig, inbunden och människoskygg. Han stängde in sig
på sina rum och sysselsatte sig med studier, och fastän han
dignade af trötthet och öfveransträngning, kunde han likväl
ej slita sig loss ifrån dem. Han, den fordom glade, behärskades
nu endast af sin tanke, hvars viljelösa träl han blifvit.
Denna plötsliga förändring hade delvis sin grund i hans
ytterst känsliga, fantasirika och i grunden disharmoniska
natur. Han hade icke umgåtts många dagar i den romerska
familjen, förr än han fann, att verkligheten icke motsvarade
den bild, som han tänkt sig af den; och å andra sidan hände
det stundom, att hans inbillning liksom en slöja svepte sig
omkring verkligheten, eller att den ställde sig mellan honom
och den såsom ett färgadt glas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free