- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
27

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidenstams Hans Alienus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hans landsmaninna Betty skildrar honom på följande
sätt: “Du har på fädernet ärft tungsinthet, och det
kände du redan som barn. Därför vill du med en oerhörd
kraftansträngning fängselsätta ditt medfödda svårmod bakom
så många stadiga galler och under ett torn af så många
muntert färgade rum, att det aldrig skall kunna lyfta
hufvudet i dagsljuset. Där har du grunden till alla dina löften
och föresatser. Men du vet, att tungsintheten sitter väntande
nere i fängelset, redo att när som hälst kasta hela den
utvändigt så ljusa byggnaden öfver ända. Och hvar gång
grundpelaren skakas, går du förtviflad från århundrade till
århundrade efter hjälp. Nu, Hans Alienus, har jag förklarat
hela ditt lif.“

Själf säger han: “Jag går som i ett främmande hus,
där ingen hand söker min, där ingen förstår mitt språk. Jag
sitter till bords midt i en ring af talande, utan att själf kunna
tala med någon. Ensamheten växer upp omkring mig, och
jag trampar fram och åter mellan rummets fyra mörka hörn.
Jag kan se ut öfver en samlad människomassa, med känslan
af att vara en uppstånden död, hvars fränder längesedan
gått ur tiden och hvars boning jämnats med marken. Hvar
tidning jag öppnar, hvar ny bok jag skär opp svarar mig:
“Gå bort i öknen och lef i din inbillning, om du vill lefva!
Här finnes ingen bänk för dig.“ På ett annat ställe heter
det: “På mina knän ville jag tacka ödet, om jag vore en
af dina sorglösa söner, Nineve. Min mun ler och min tunga
gycklar, men mig själf kan jag icke bedraga. När jag skalar
fikonet, när jag klyfver oliven, beständigt hviskar min tanke
sitt hvarför? eller hur? och jag längtar från kvinnornas
dans till tomt ordgnabb med en grubblare.“

Hans Alienus vill bli fullkomlig, icke endast vinna kunskap
om fullkomligheten. Detta är hans storhet och hans olycka.
“I blomstringstiden“ säger han, “ledes människan hufvudsakligast
af sin inbillning och sin naturliga lust att vara.
Är det icke äpplets mål att bli det mest friska och fullkomliga
af äpplen och icke att bli kunskapen om hvad ett äpple
var?“ Under hans oroliga jäktande efter idealet försvinner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free