- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
35

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidenstams Hans Alienus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina tankar både natt och dag i den till passion uppsvällande
föresatsen att bryta loss sitt lif från denna tid, från detta
decadence-sekel.

Men han misslyckas. Han söker ogrumlad lifslycka och
finner den icke. Redan vid unga år insnärjes han af straffets gudom,
den Gamla Heliga, i ett nät af frågor. Han blir skeptisk
och börjar tvifla på lifvets mening. Men på färden till
Österlandet mötes han öfver allt af orden: “Kristus är
uppstånden!“

Under forskningens vallfartsår umgås han endast med de
dödas skuggor. Han hör tonfallet i deras röst, ser
skiftningen i deras ögon och känner deras hand i sin. Han
genomströfvar århundrade efter århundrade; under vaken dröm
lefver han i det gamla Babylon och i Nineve, i den fattige
väfvarens idylliskt lyckliga hem och i Sardanapals palats,
där intet begärdes, som ej åsyftade att försköna lifvet. Han
far till det heliga landet och frågar Pilatus om hvad som är
sanning. Men denne “upplyste“ man brydde sig föga om
hvad som var sanning; han intresserade sig endast för
sanningens kvarlämnade galoscher. Under denna färd fick Hans
Alienus emellertid göra bekantskap med en pärla, som jämte
andra tankar blifvit förd till västerlandet från Jerusalem,
nämligen ödmjukheten. Vidare besöker han konstens Hellas och
maktens Rom och stiger upp till solborgen för att skapa om
jorden, men störtas snart åter ned igen, ty icke ens i
himmelen kan han vara lycklig. Där sitter han och somnar, ty
lifvet bland de saliga är så ointressant. Och när han kastas
ned till jorden, säger Mikael: “Var mig tacksam, du kryp,
att jag kastar dig ned till ditt rätta hemvist, där värjstötarna i
gathörnen och de tvistandes röster hålla dig vaken!“

Under hans vallfärd genom århundradena, då han sökte
utforska lifvets dunkla gåta, hade forntidens män skrifvit på
hans sannsägande vaxtafla, hvad som var lifvets mening, men
deras ord hade utplånats af en osynlig hand, och först uppe
i solborgen skrefs det svar, som blef beståndande. Det var
en bild, tecknad af en hellenisk konstnär, som sett gudarnes
förlorade guldtaflor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free