- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
42

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstams teckning af det svenska folklynnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är den som är det rätta märket på ett monarkiskt lynne.
Däremot äro vi ett ämbetsmannafolk. Ämbetsmännen lyfte
redan tidigt hufvudet högt och samlade makten på sitt bord.
I och för sig är en ämbetsman icke något märkvärdigt. Han
är en person, som behöfver en anställning för att kunna lefva.
Men genom sin ställning uppfordras han till själfdisciplin
och måttfullhet och då han, såsom fallet är hos oss, ledes
af ansvarskänsla och en i regeln omutbar hederlighet, fyller
han en stor kulturell uppgift. Våra ämbetsmän äro plikttrogna
hvardagsmänniskor, men icke glorvyrdige herrar som
i de stora kulturlanden.

*     *
*



Den tredje anmärkningen som författaren framställer mot
nutidens svenskar är, att vår verkliga nationalkaraktär, som
utmärker sig genom något ridderligt och aristokratiskt, genom
kärlek till det storslagna och upphöjda, allt för mycket
påverkats af den halft amerikanska ande, som under det
nittonde århundradets senare hälft gått öfver världen. Den
långa freden har förvandlat svenskarne till köpmän med
välståndet till mål. Sverige har hemfallit åt en materialism,
som är blottad på allt idéinnehåll och på hvarje annan känsla
än egennyttan. Förvärfstörsten och njutningsbegäret hafva
undergräft vår sista återstod af själf känsla; vi lefva blott för
oss själf va, vi ha förlorat vår blygsel för framtiden.

Detta materialistiska tidslynne är raka motsatsen till vår
ridderliga och idealistiskt anlagda nationalkaraktär. Det blir
därför ett lifsvillkor för tidsandan att arbeta på
nationalkaraktärens och den fäderneärfda odlingens förfall. I denna
strid har materialismen fått en bundsförvandt i pietismen.
Författaren erkänner villigt, att pietismen hos de djupare
leden upprinner ur ideella kraf, att den har ett uppfostrande
inflytande på folket och att den aldrig i och för sig behöfde
bli en fiende till högre intellektuella värf, utan godt kunde
tänkas som dessas folkliga syster. Men, säger han, pietismen
blir dock ett förtryck, när dess träklubba svänges mot alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfolklynne/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free