- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
48

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvists teckning af det svenska folklynnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är starkt icke blott och bart genom sina ägodelar. Tvärtom.
Om dess själ hänger vid dem och vid de personliga fördelar
eller njutningar de bereda, så är det folket fegt, fullt af
fruktan, utan tapperhet och kraft. Men tänk dig ett folk,
som arbetar och förkofrar sig, som äger, men utan att med
hjärtat hänga vid ägodelarne. Det är någonting, det kan
uträtta någonting, ty det kan när som helst utan sorg gå
från hus och hem. Med detta sinnelag gör man sig ett nytt
hem lätt igen.

Detta bör dock icke så förstås, som skulle svensken
hafva det ädelmodet att utan knot gifva ifrån sig det gods,
som han samlat. Nej, kommer någon bakslugt eller dumt
och fordrar penningar af honom, så visar han sig vanligen
karg; men det är ej af snålhet, det är af förargelse. Men
en annan gång kan han med lätt lynne kasta bort stora
summor på något, som har en vacker, en storartad utsikt
för sig. Grunden till svenskens synbara vresighet mot små
utgifter någon gång och hans bevågenhet för stora omkostnader
en annan gång ligger i en finkänsla, i ett behof af
grace till och med i ekonomien. Säkert är, att man ibland
hundra svenskar, som behålla sina penningar, icke skall finna
en, som gör det af egentlig snålhet, af penningkärlek. Vi
hafva här i landet en järnaln, som går midt igenom oss
och håller oss raka. Den glödgar hastigt upp och blir stål;
elastiskt böjer den väl sig undan för en skicklig hand, men
den ger också lätt ett slag. Låtom oss tacka Gud för ett
stål, som varit, är och blir vårt yttersta värn.

*     *
*



Fattigdom och rikedom äro ord, som också kunna lämpas
på skön konst. Äfven härutinnan är svenska folket hänvisadt
på sig själf, d. v. s. fattigt. Men fattigdom hos svensken
är icke uselhet och elände, utan koncentration, samlandet af
krafterna, personlighet: öppnandet af en inre individuell källa
med outtömlig åder. Den, som är fattig på det sättet, han
söker inom sig själf medlen till skapandet af en värld; han
är på en gång den fattigaste och den rikaste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free