Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasas dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtrollande kraft. Och i vår tid har Finlands skald och
barnens skald berättat om Adalminas pärla: den pärlans namn
var ett ödmjukt hjärta.
Det är på detta sätt, i det tysta, oförmärkta, som I flickor
skolen verka för ert fosterland. I skolen vara doftande
blommor, icke för att prisas och berömmas, utan för att sprida
glädje omkring er. I skolen vara ett solsken i hemmet, en
kvittrande fågelsång, som stämmer er omgifning till glädje
och samkänsla och lockar fram hjärtats bästa perlor, liksom
vårsolen lockar fram hvitsipporna och gullvifvorna.
När I blifven större, I gossar och flickor, då fån I större
uppgifter. Men uppgiften är i det hela taget densamma.
Fosterlandet är en byggnad af lefvande stenar. Hvarje
medborgare, såväl man som kvinna, är en sten, som skall
infogas i det stora templet, som blifvit grundlagdt för årtusenden.
Byggmästarne äro de stora statsmännen och de, som besluta
om fosterlandets öden. Det är af vikt, att byggnadsritningen
är väl genomtänkt, att de politiska idealen äro verkliga
statsmannatankar och att byggnadsarbetet är godt och
ärligt. Men det är lika viktigt, att hvarje sten är tuktad
och väl formad och af godt ämne, så att han kan bära
den tyngd, som kommer att hvila på honom, och sluta sig
tätt till de andra stenarna, som tillsammans uppbära de
höga hvalfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
