- Project Runeberg -  Framstående mäns tankar om svenskt folklynne /
88

(1905) [MARC] Author: Per Gustaf Lyth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklynne och nationell uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ringa mån förekommer hos oss. Här är en stor uppgift, som
framtidens skola får att lösa, den uppgiften nämligen att på
ett förståndigt sätt förena de bokliga studierna och den
teoretiska utbildningen med praktiska öfningar och själfständig
verksamhet i lifvet.

En sak, som man redan nu kan göra, är att se till, att
de ungas krafter icke allt för tidigt fängslas genom
läxläsningens bojor. Våra barn skulle vinna på att man väntade
ett eller i vissa fall två år med att sätta dem i skolan. Men
detta har sig icke så lätt, ty redan när barnen blifvit
fem år, önska de att få komma dit. Och hvarför? De
känna, att de hafva krafter, och de vilja utveckla dem. De
hafva mottaglighet och intresse, och det gör, att de vilja lära.
Men ju vetgirigare barnen bli och ju mera de längta efter att få
något att göra, desto mera börja föräldrarna tröttna på dessa
ständigt frågande barn, som aldrig hafva någon ro, utan
ständigt skola sysselsättas. Men hvad blir följden af att
tidigt sätta in dem i skolan? Under årens lopp får man vid
jämförelsen mellan alla kamraterna i en klass se, hvad en
åldersskillnad på ett år kan göra, och många barn, som
kommit tidigt in i skolan och redt sig bra i de lägsta
klasserna, slappna så småningom af och bli allt sämre och sämre,
och när de slutligen komma till skolans högsta afdelningar,
hafva dessa en gång pigga och lifliga varelser blifvit tröga
och intresselösa och hafva svårt för att lära. Och det blir
icke bättre för dem, om de sommar efter sommar få hänga
öfver sina böcker och läsa upp sig i sin klass på grund af
vägrad flyttning tillsammans med deras kamrater.

Man kan icke nog betona, att vi hos vår svenska ungdom
måste utveckla själfständigheten och viljekraften. Detta
är icke detsamma som att åsidosätta lydnaden. Tvärtom
sade de gamla, att endast den kan rätt befalla, som lärt sig
att riktigt lyda. Men vissa gränser böra uppdragas för
ungdomen, inom hvilka de få röra sig fritt, såvida de icke bryta
mot fastställd lag eller god sed; och det borde anses som
något lofvärdt, att de unga inom vissa råmärken utveckla
en hög grad af själfständighet och fyndighet, af kraft och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:04:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfolklynne/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free