Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Ödman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
FOLKET
Evigt unge! I med glans i öga,
I med lock om pannan, bleka pannan höga,
I med fröjd i hjärtat, I med mod i barmen,
I med lust i själen, I med kraft i armen,
Er är
I som
Er är
I som
världen, Er är segerbanan,
skrifvit lek på krigarfanan,
glädjen, Er är diktarlyckan,
sjuke kastat ändå kryckan.
Er är lotten att i dödens stunder
gifva sorgens varelser ett under,
då I dön med leende kring munnen,
sedan lifvets lekdag är försvunnen.
Alla sina stygga tankar om människorna hade
han glömt, sina kära vänner i skogarna hade han
glömt, allt var som förgätet när han diktade om
Simlångsmänskorna.
Och hela natten dansade Ödman på Tirsholm.
Då det var ljus dager bröt han upp och gick
inåt Brödaskogarna där harboet låg. Och han hade
en hel hand socker med sig från kalaset till har
ungarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
