Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Midsommarfesten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
FOLKET
de andra kasta mörka skelande ögonkast pä lionom
och knyta händerna och mumla hotfulla ord.
Men Jan och Lisa dansade som om det varit
den sista dansen i lifvet. Det gick i hvinande stormfart, så att till sist de andra ställde sig åt sidan för
att titta på och fru Tilda började klappa i händerna.
Då var det som Lisa hade kommit med sina läppar
för nära Jans, så att tattarblodet gått i sjudande
glöd. Han tryckte sin flicka fast, tryggt intill sig
och lade armen helt rundt om hennes lif.
Så tog han ett djärft språng utom dansplatsen
och med flickan i sin famn ilade han ned mot sjön
där båtarna lågo.
Det hade kommit bestörtning öfver mängden.
Fru Tilda som just som bäst klappat i händerna
hade bleknat. Flickorna hade skrikit: Herre Gud,
Herre Gud! Men bönderna som sågo tattaren fly,
mumlade helt sakta: Tattardjäfvuln!
Benjamin Folkeson på Marsjö ledde skallgången
och jakten efter Jan. Han hade en stark, malmfylld
stämma, så att hans befallningsrop hördes vidt ut
tills de studsade mot bergväggen hinsidan sjön. I
tre följen hade han delat folket. Ett drog med
vekabonden Lars Gruft i spetsen öfver Marsjöhron
mot väster för att kringgå flickröfvaren och hindra
honom komma undan in i de stora skogarna. Ett
annat drog för att genskjuta honom österut och hade
Karl Folkeson på Tirsholm till ledare. Det tredje
följet hade bemannat båtarna och satt efter den
flyende; här förde Benjamin Folkeson själf befälet.
Alla flickorna stodo på Marsjöbron och lyssnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
