Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tredje akten
115
MARYLI, (lugnande till Joanna).
Någon annan än jag har också märkt, att
dörren är låst. Och genast är historien färdig. Där
ser ni, hur skvallret smyger i hotellkorridorer.
(Till Geno. Strängt.) Lägg på minnet för
framtiden, att kungar och presidenter aldrig är sjuka,"
förrän det meddelas officiellt! (Vänder henne
ryggen.)
(Geno gör en grimas åt Maryli bakom hans rygg och
går ut till höger.)
(Elisabet kommer upp för trappan.)
MARYLI, (lågt till Joanna.)
Inte ett ord ! — (Går emot Elisabet.
Försonligt.) Jag beklagar min häftighet. Vill ni förlåta
mig? (Elisabet böjer huvudet, erkännande ursäkten.)
Låt oss glömma det som skiljer och bara tänka
på att landets framtid enar oss.
ELISABET.
Hur menar ni?
MARYLI.
Ni, Elisabet, har folkets förtroende. Man vet,
att ni är er fars sanna dotter, lika allvarlig oeh
pålitlig som Urba var i sin krafts dagar. (Med
hycklad vördnad.) Er redbara klokhet och ert
omutliga samvete är den klippa, den fasta punkt,
som folket begär i dessa svåra tider.
ELISABET.
Varför talar ni så besynnerligt? Och så hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
