Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 / 40 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornåldrarna - Järnåldern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trästake i marken, och blev den brunfärgad, så förstod man,
att där fanns malm. En mera van sökare använde dock hellre
ett smalt järnspett. Ett rasslande ljud, när det fördes ned
tillräckligt djupt, var tecken till att det stött emot en
malmklump.

Gravhögar vid Gamla Uppsala.

Gravfältet vid Greby i Bohuslän.

Gravarna täckte man under järnåldern vanligen med en
hög. Eller också upprestes över den döde en hög sten, kallad
bautasten. De största gravhögarna från järnåldern äro
de tre väldiga s. k. Kungshögarna vid Gamla Uppsala, vilka
ligga på en sandås, som bildar gravarnas nedre del. Den
äldsta högen har byggts omkring år 500 e. Kr.

Vid utgrävningarna av dessa gravhögar fann man brända
kvarlevor av de högsatta konungarne samt av flera
guld- och bronssmycken, glaskärl m. m., som söndersmälts genom
bålets hetta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>