Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornåldrarna - Den stora folkvandringens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det folk, som bebott Bornholm, anses ha tillhört den
folkvandringsstam, som kallas burgunder. I den äldsta
uppgift, vi ha om dem, nämnes visserligen ingenting om
deras samband med Bornholm; men det berättas, att de
då bodde i den del av Pommern, som ligger Bornholm
närmast. Vid mitten av 200-talet bryta de upp därifrån
och tåga till det land, som nu kallas Frankrike, där
landskapet Bourgogne ännu bär namn efter dem. Bornholms
ursprungliga namn var också Burgundarholm:
»Höglandsholmen».
Nu veta vi genom romerska historieskrivares uppgifter
angående burgunderna, att de vid 200-talets mitt råkade i
så våldsamma strider med andra germanfolk, att de blevo
»nästan alldeles förintade». Det oaktat äro de i början av
300-talet åter så kraftiga, att de kunna ingripa i världshändelserna,
och skildras då som »ett folk, statt i utomordentligt
stark tillväxt genom ett ovanligt talrikt ungt manskap».
Detta kan ej förklaras på mer än ett sätt, och vi se här
bekräftelsen på vad det samtida upphörandet av de Bornholmska
gravfälten ansetts betyda.
Så har en senare tids forskning med stor möda och mycken
skarpsynthet lyckats ur fornfynden utläsa visserligen spridda
men dock belysande drag om våra egna förfäders insats
i den väldiga folkrörelse, som ledde till att det romerska
världsväldet störtades och flere av våra dagars stormakter
grundlades. En ansenlig del av den blodförlust, som
germanfolken ledo på slagfälten i mellersta och södra Europa, har
kunnat ersättas endast genom förstärkningar från »folkens
moderssköte», och även vårt land har sålunda lämnat sitt
bidrag till germanernas segrar.
Litteratur:
Axel Kock, Är Skåne de germanska folkens urhem? (Historisk tidskrift för år 1905).
Knut Stjerna, Svear och Götar under folkvandringstiden
(Svenska fornminnesföreningens tidskrift för
år 1905).
Knut Stjerna, Bidrag till Bornholms befolkningshistoria
under järnåldern (Antikvarisk tidskrift för
Sverige för år 1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
