- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
158

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isländska ättsagor - Ur Egil Skalle-Grimssons saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ut till några holmar. Där lät han ankaret glida ned, steg
över bord och hämtade upp från bottnen en väldig sten, som
han välte in i båten och rodde i land. Han bar stenen till sin
smedja och satte ned den utanför dörren. På den hamrade
han sedan sitt järn. Så väldig säges den ha varit, att fyra
män icke orkade lyfta den.

Grim var själv ivrig med sitt smide, men hans huskarlar
knölade över att de fingo stiga för bittida upp om morgnarna.

Då gjorde han följande visa:

»Önskar man välstånd vinna,
arla ur bädd man stige,
medan det bullrar i buktig
bälg av morgonvinden.
Järnet glöder som gullet,
gnistrar för tunga släggor.
Vindiga bälgar blåsa —
elden blossar i smedjan.»


Egil Skalle-Grimsson på vikingafärd.



Grims son Egil var redan vid tolv års ålder så stor och
stark, att det icke fanns många fullvuxna karlar, som
vågade tas med honom. När han blev vuxen, vart han en väldig
viking.

Sagan beskriver honom sålunda:

»Egils anlete var stort, pannan bred, ögonbrynen buskiga,
näsan kort men mäkta tjock, överläppen vid och bred; han
var underligt bred om haka och kindben, diger om halsen
och långt drygare över skuldrorna än andra män. När han
var vred, var han hård och gruvlig i dragen. Då sköt
han det ena ögonbrynet ned mot kinden, det andra upp i
hårrötterna. Hans ögon voro svarta och brynen brungrå. Han
var vacker i växten och resligare än varje annan kämpe.
Håret var ulvgrått och tjockt, men tidigt vart han skallig.»

En vår utrustade Egil tillsammans med en frände tre
stora långskepp för härnadståg. Tre hundra man togo de
med sig, bland dem många av traktens bondsöner. Om
hösten lade de till vid frisernas land.[1] En natt, när vädret var
lugnt, lupo de in i en bred flodmynning. Ty där var brist

[1] Nuvarande norra Holland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free