- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
171

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isländska ättsagor - Ur Nials saga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skarpheden inföll: »Ej låter Hallgerd våra huskarlar just
dö av ålder.»

»Moder din skall nog sörja för, att huggen falla skiftevis
i gårdarna», svarade Gunnar.

»Därtill är alltför stor utsikt», sade Nial och fastställde
böterna till ett hundrade öre i silver, som Gunnar strax
gäldade.

När Gunnar kom hem, sade Hallgerd till honom: »Har du
guldit ett hundrade i silver för Atle och därmed gjort honom
fri man?»

»Fri var han förut», sade Gunnar, »och hur som helst skall
jag ej göra män ur Nials hus ogilla.»

»I haven allt kommit att likna varandra väl mycket, du
och Nial», genmälte hon, »ty bägge ären I fega.»

Gunnar var länge kall mot henne, tills hon åter närmade
sig honom. Allt var nu lugnt den vintern.

*



Under nästa ting var det Bergtora, som hämnades. Hon
utsände en man vid namn Tord, som hade varit fostrare åt
Nials söner, att dräpa Brynjulv. Tord gjorde det ej gärna
men vågade icke motsäga Bergtora.

Stor blev Hallgerds förbittring, då hon sporde sin frändes
dråp. »Mycket ont skall komma av detta», lovade hon, »om
jag får råda.»

När budskapet om Brynjulvs dråp kom till tinget, utbrast
Nial: »Flera varda nu dråpare, än jag kunnat ana!»

Nial gick nu till Gunnar, mälte honom Brynjulvs dråp
och bad honom bestämma mansboten.

»Skadan var ej stor», sade Gunnar, »men hundrade öre i
silver må du dock betala.»

Nial erlade strax böterna, och han och Gunnar voro lika
goda vänner som alltid.

*



En frände till Gunnar vid namn Sigmund samt en svensk,
som hette Sköld, gästade på Lidarände under vintern. Dem
eggade Hallgerd att hämnas Brynjulvs dråp. Gunnar märkte
detta och bad Sigmund akta sig, men Hallgerd fick ändå makt
över denne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free